Det viktigaste i korthet
- Sveriges Riksbank förväntas hålla styrräntan oförändrad på 1,75 procent den 17 juni.
- Analytikerna förväntar sig att centralbanken kommer att anta en mer hökaktig ton och justera upp sin prognos för räntebanan.
- En svagare krona och ytterligare räntehöjningar från ECB kan öka trycket på Riksbanken att strama åt penningpolitiken framöver.
Riksbanken förväntas hålla styrräntan oförändrad på 1,75 procent vid sitt nästa räntebesked den 17 juni. Även om räntebeslutet i sig knappast kommer att överraska marknaderna, kommer investerarna att följa den åtföljande penningpolitiska rapporten noga för att få en uppfattning om hur beslutsfattarna väger den svaga inhemska inflationen och tillväxten mot de ökande externa inflationsriskerna.
”Sannolikheten för en räntehöjning från Riksbanken har ökat. Det beror inte på maj månads inflation, utan snarare på att Hormuzsundet fortfarande är blockerat”, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.
Geopolitiska risker håller Riksbanken på tårna
Även om inflationen fortfarande ligger under både Riksbankens mål och dess prognoser, riktar beslutsfattarna alltmer uppmärksamheten mot frågan om högre energikostnader och störningar i leveranskedjorna så småningom kan slå igenom på konsumentpriserna.
”Trots en betydligt lägre inflation, svagare arbetsmarknadsindikatorer och en dämpad BNP-tillväxt förväntar vi oss att krisen i Hormuzsundet och de därmed förknippade uppåtriskerna för inflationen kommer att dominera den penningpolitiska rapporten i juni”, säger Olle Holmgren, chefsstrateg, och Amanda Sundström, valutastrateg och räntestrateg på SEB.
”En inflation som ligger långt under både inflationsmålet och Riksbankens prognos från mars, i kombination med svagare arbetsmarknads- och tillväxtdata än väntat, skulle under normala omständigheter innebära att en räntesänkning skulle kunna övervägas”, tillägger de
Analytikerna tror istället att Riksbanken fortfarande är på sin vakt för att undvika en upprepning av den inflationsuppgång som följde på Rysslands invasion av Ukraina 2022.
”Förutsättningarna för ett avtal före slutet av juni ser sämre ut än vid Riksbankens majmöte, och ju längre låsningen kvarstår desto längre sprids kostnadstrycket genom värdekedjorna, i riktning nedströms hela vägen till konsumentpriserna”, säger Claes Måhlén, chefsstrateg på Handelsbanken.
Samtidigt konstaterar Handelsbanken att marknaderna hittills har förblivit relativt lugna. ”Å andra sidan har effekterna på oljepriset av minskad sannolikhet för fred varit begränsade”, säger Måhlén och tillägger att ”korrelationen mellan prediktionsmarknaden Polymarkets sannolikhet för fred och oljepriset har försvagats.”
När är Riksbankens nästa räntebesked?
De kommande räntebesluten kommer att offentliggöras följande datum:
- 17 juni
- 20 augusti
- 24 september
- 4 november
- 16 december
Kommer Riksbanken att höja räntan i år?
Både SEB och Handelsbanken förväntar sig att Riksbanken vid det kommande mötet ska höja sin inflationsprognos och sin styrräntebana, samtidigt som man sannolikt kommer att signalera att räntorna kan behöva höjas.
Däremot räknar varken SEB eller Handelsbanken med någon räntehöjning i år. Handelsbankens grundscenario är att styrräntan kommer att ligga oförändrad under hela 2026, innan en fullständig räntehöjning genomförs i maj 2027. SEB är ännu mer duvaktig och förutspår att den första räntehöjningen först kommer att ske i slutet av 2027.
”Enligt vår uppfattning skiljer sig både inflationsutvecklingen och resursutnyttjandet fortfarande från de flesta andra ekonomier. Trots en något högre räntebana håller vi därför fast vid vår uppfattning att den första räntehöjningen inte kommer förrän i slutet av nästa år”, säger SEB:s Holmgren och Sundström.
ECB:s beslut att höja styrräntan med 25 räntepunkter den 11 juni kommer dock sannolikt också att spela en framträdande roll i Riksbankens bedömning, eftersom ekonomer påpekar att det finns en gräns för hur mycket Riksbanken kan avvika från andra stora centralbanker.
En svagare krona kan leda till högre räntor
Nordea lyfter också fram kronan som en av de viktigaste riskfaktorerna för sin prognos om att räntorna kommer att förbli oförändrade i år.
Enligt Isaksson skulle ytterligare räntehöjningar från ECB kunna öka ränteskillnaden gentemot Sverige och sätta press på kronan, vilket skulle bidra till ökad inflation genom högre importpriser.
”Den främsta orsaken till att sannolikheten för en räntehöjning har ökat är att ECB stramar åt penningpolitiken, vilket kan sänka kronkursen”, säger han.
Trots detta står Nordea fast vid sin prognos att Riksbanken kommer att hålla styrräntan oförändrad på 1,75 procent under hela 2026, och påpekar att inflationen fortfarande är låg, inflationsförväntningarna är stabila och kronan ännu inte utgör något problem.
