Det viktigaste i korthet
- ISK har blivit en tydlig valfråga där partierna använder sparformen för att markera sin syn på ägande, förmögenheter och kapitalbeskattning.
- Moderaterna och Liberalerna vill höja den skattefria nivån från 300 000 till 500 000 kronor, medan Vänsterpartiet vill sänka den till 50 000 kronor och införa ett tak för större innehav.
- Ekonomer varnar för att återkommande regeländringar kan minska förutsägbarheten för långsiktiga sparare och pensionssparare.
Inför höstens val väntas investeringssparkontot, ISK, återigen bli en politisk stridsfråga. Flera partier har tidigare föreslagit förändringar av skatten på sparformen, som används av miljontals svenskar för fondsparande och aktieinvesteringar. För spararna kan utfallet få stor betydelse för den framtida avkastningen.
“Det är den perfekta frågan för samtliga riksdagspartier att ta en position i. Det går att projicera sin ideologi på ISK. Synen på ägande, synen på vem som är rik. Allting ryms inom ISK”, säger Frida Bratt, ekonomijournalist och krönikör på Dagens Industri och Privata Affärer under en paneldiskussion på Almedalen.
Från sparreform till politisk symbolfråga
När ISK infördes 2012 var syftet att göra det enklare att investera i aktier och fonder. I stället för att deklarera varje affär betalar spararen en årlig schablonskatt baserad på kontots värde.
Sparformen blev snabbt populär. Miljontals svenskar har idag ett ISK och enligt Swedbanks privatekonom Arturo Arques är det långt ifrån en sparform som främst används av höginkomsttagare.
”Medianbeloppet är under 100 000 kronor. ISK är verkligen någonting som den stora breda massan använder sig av”, säger han.
Under åren har dock reglerna förändrats flera gånger. Schablonbeskattningen höjdes genom politiska beslut 2016 och 2018, samtidigt som de kraftigt stigande räntorna under 2022–2024 ledde till att ISK-skatten ökade per automatik eftersom den är kopplad till statslåneräntan.
Regeringen har därefter infört ett skattefritt grundbelopp. Från 2025 blev de första 150 000 kronorna skattefria och från 2026 höjdes gränsen till 300 000 kronor.
Så vill partierna förändra ISK-skatten
Trots den senaste skattesänkningen är ISK återigen föremål för politisk debatt.
Moderaterna och Liberalerna vill höja den skattefria nivån ytterligare till 500 000 kronor. På den andra sidan vill Vänsterpartiet och Miljöpartiet sänka grundnivån till 50 000 kronor. Vänsterpartiet vill dessutom införa ett tak på två miljoner kronor för hur mycket kapital som ska kunna omfattas av dagens regler, medan Socialdemokraterna har öppnat för högre beskattning av större kapitalinnehav.
Förändringsförslagen motiveras främst av att ISK enligt kritikerna blivit särskilt förmånligt för personer med stora förmögenheter.
”Vi gillar att det är enkelt och vi gillar att det är förmånligt för vanliga småsparare. Däremot för de allra rikaste i vårt samhälle så har det här blivit ett sätt att kunna undkomma skatt på ett sätt som vi inte tycker är rimligt”, säger Sebastian Rasmusson, styrelseledamot i Socialdemokraternas och LO:s ungdomsförbund SSU.
Som exempel lyfter Rasmusson en person som satte in 3 miljoner kronor på ett ISK när sparformen infördes 2012 och därefter månadssparade 5 000 kronor. Enligt hans beräkning motsvarar den effektiva skatten på vinsten omkring 6 procent, jämfört med 30 procent i en traditionell depå före ISK-reformen.
Han menar att sparformen bör finnas kvar men att större kapital bör beskattas hårdare än idag.
Arturo Arques delar dock inte bilden av att ISK är en särskilt generös skatteförmån.
”Så himla förmånligt ska jag inte säga att det är”, säger han och pekar på att den faktiska fördelen beror både på statslåneräntan och den avkastning spararen får och varnar för att ett tak på ISK skulle kunna leda till konsekvenser som politikerna inte avsett.
”Det skulle kunna driva folk att minska sina aktieinnehav och istället investera mer i bostäder. Det är inte heller sunt”, säger Swedbanks Arques.
Bratt menar också att debatten ofta fokuserar på de skattefördelar som spararna får, samtidigt som man glömmer att ISK även innebär fördelar för staten. Till skillnad från traditionell kapitalbeskattning betalas skatten oavsett om börsen stiger eller faller, vilket innebär att staten får en mer stabil och förutsägbar skatteintäkt.
“ISK är också förmånligt för staten i det att det är en stabil intäkt för staten. Skatten tas ut oavsett hur det har gått för sparandet”, säger hon.
Ekonomer varnar för ökad osäkerhet
En av investeringssparkontots viktigaste egenskaper enligt Frida Bratt är samtidigt kontots förutsägbarhet, då många sparare använder kontot för långsiktigt sparande, inte minst till pensionen. Om reglerna ändras efter varje val riskerar det att skapa osäkerhet kring sparandets villkor.
”ISK ska vara någonting som är förutsägbart. Man placerar pensionspengar där. Om förutsättningarna ändras beroende på vilka som sitter i regeringen så blir det problematiskt."
Även Swedbanks Arques delar den uppfattningen.
”Pengar på börsen är pengar man måste kunna avvara i minst sju, åtta år, gärna längre. Därför måste det finnas en förutsägbarhet”, säger han.
Bratt varnar också för att ett första tak eller en första begränsning kan öppna för fler förändringar framöver.
”Om man sätter en gräns som nu kanske blir tre miljoner eller vad man nu tycker är de allra rikaste, då är det lättare att sedan fortsätta. Jag tror att det är en fara”, säger hon.
