Det viktigaste i korthet
- Inflationen väntas sjunka i juni efter den oväntat starka ökningen i maj.
- Fallande drivmedelspriser och tillfälliga skattesänkningar pressar ned inflationen, medan den underliggande prisutvecklingen bedöms stärkas gradvis.
- Analytiker ser fortsatt liten anledning för Riksbanken att höja räntan i år, men räknar med ett högre inflationstryck under 2027.
De preliminära inflationssiffrorna för juni publiceras den 8 juli. Efter den oväntade uppgången till 1,5 procent i maj räknar storbankernas analytiker med att inflationen åter bromsar in.
Nedgången väntas framför allt bero på lägre drivmedelspriser och tillfälliga politiska åtgärder som håller tillbaka de officiella inflationsmåtten. Samtidigt ser flera bedömare tecken på att det underliggande inflationstrycket fortsätter att stärkas, en utveckling som riskerar att döljas av regeringens skattesänkningar och subventioner.
Handelsbanken räknar med att KPIF-inflationen sjunker till 1,0 procent i juni från 1,5 procent i maj. SEB väntar sig en inflation på 1,2 procent medan Nordea prognostiserar 1,3 procent, vilket ligger i linje med Riksbankens egen prognos.
Utrikesresor fortsätter att påverka inflationen
Precis som i maj väntas utrikesresor bli en av de viktigaste drivkrafterna bakom tjänsteinflationen. SEB bedömer exempelvis att högre flygpriser till följd av oroligheterna i Mellanöstern fortsätter att påverka inflationen under sommaren. Flygbiljetter mäts över en tremånadersperiod, medan priserna på paketresor mäts vid det tillfälle resan köps.
“Detta innebär att högre flygbiljettpriser under våren kommer att driva upp inflationen under sommaren”, säger Amanda Sundström, senior makrostrateg, och Olle Holmgren, chefsstrateg på SEB.
Även Nordea beskriver utrikesresor som en fortsatt osäker komponent efter den kraftiga prisuppgången i maj, men väntar sig en mer normal säsongsutveckling i juni.
”Men riskerna går åt båda hållen för denna volatila komponent”, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.
Lägre drivmedelspriser pressar prisökningstakten
Efter den kraftiga uppgången i maj väntas energipriserna ge ett betydligt mindre bidrag till inflationen i juni. Framför allt har drivmedelspriserna fallit tillbaka efter vapenvilan mellan USA och Iran, samtidigt som oljepriset stabiliserats.
SEB räknar med att drivmedelspriserna faller omkring 8 procent jämfört med maj, medan elpriserna väntas ligga kvar på ovanligt höga nivåer för årstiden innan de gradvis normaliseras under sensommaren.
“Elpriserna väntas vara i stort sett oförändrade i juni, men terminspriserna pekar mot fallande elpriser under juli och augusti och en gradvis normalisering under hösten”, säger SEB:s Sundström och Holmgren.
Politiska beslut håller nere inflationen, men underliggande inflation stiger
Precis som tidigare månader fortsätter finanspolitiska åtgärder att ha stor betydelse för inflationsutvecklingen med temporära skattesänkingar som håller tillbaka inflationstakten. Samtliga tre storbanker konstaterar dock att det underliggande inflationstrycket gradvis stärks.
”Om man bortser från politiska åtgärder förväntas den underliggande inflationen stiga gradvis under året. Lägre moms på livsmedel, stora skattesänkningar på bränslen och en tillfällig halvering av avgifterna för kollektivtrafiken under andra halvåret 2026 bidrar alla till att sänka den svenska inflationen avsevärt”, säger SEB:s Sundström och Holmgren.
Handelsbanken gör en liknande bedömning och menar att det underliggande inflationstrycket fortsätter att byggas upp.
”Ledande indikatorer har stigit, samtidigt som den disinflationseffekt som tidigare kronförstärkningen medfört nu avtar och de kortsiktiga inflationsförväntningarna har återhämtat sig, vilket tyder på att den senaste tidens kostnadstryck kommer att slå igenom i konsumentpriserna", säger Johan Löf, prognoschef på Handelsbanken.
Svagare krona största inflationsrisken
Sedan Riksbankens senaste räntebesked har oron kring Mellanöstern minskat betydligt och Nordea bedömer att riskerna för ett inflationslyft via oljepriser och transporter genom Hormuzsundet har avtagit efter vapenvilan mellan USA och Iran. Även priset på konstgödsel har fallit tillbaka, vilket minskar risken för högre livsmedelspriser nästa år. I stället ser banken nya risker på annat håll.
”En ytterligare försvagning av kronans växelkurs verkar vara den största risken för vår prognos om en oförändrad styrränta på 1,75 procent under resten av 2026”, säger Nordeas Isaksson.
Även SEB flaggar för att den senaste tidens försvagning av kronan motverkar en del av det dämpande trycket på inflationen som uppstod till följd av valutans förstärkning under 2025.
”Det utgör en uppåtrisk, men vår uppfattning är att kronans försvagning har en mer neutraliserande effekt på utsikterna framöver än en tydligt inflationsdrivande effekt; den marginella inverkan på inflationen från växelkursen uppskattas ha nått en bottennivå och kommer att bli neutral i början av nästa år”, säger SEB:s Sundström och Holmgren.
Kommer Riksbanken höja räntan?
Trots att den underliggande inflationen väntas stärkas längre fram bedömer analytikerna att Riksbanken har begränsade skäl att höja räntan under 2026.
“Även om Riksbanken sannolikt kommer att ’se igenom’ effekterna av tillfälliga politiska åtgärder på inflationen, bör tecken på avtagande uppåtriktade inflationsrisker både nationellt och internationellt vara en lättnad för Riksbankens direktion”, säger SEB:s Sundström och Holmgren som förväntar sig att räntan kommer ligga kvar på nuvarande nivå ”under en lång tid framöver”.
Nordea förutspår dock att Riksbanken återupptar räntehöjningarna och prognostiserar två höjningar om 25 punkter under 2027 när inflationen gradvis åter närmar sig målet.
