Hur Norden skulle kunna bli en ”maktfaktor” för kapital och börsintroduktioner

Fondförvaltare menar att splittrade skatteregler, sparformer och marknadsinfrastruktur hindrar de nordiska länderna från att locka till sig mer kapital – åtminstone för tillfället.

Det viktigaste i korthet

  • Fondförvaltare menar att skillnader i regelverk och marknadsinfrastruktur fortsätter att skapa onödiga hinder på de nordiska kapitalmarknaderna.
  • En harmonisering av skatteregler, sparformer och system för efterhandel skulle kunna underlätta kapitalflöden över gränserna.
  • Storleken är avgörande för en kapitalmarknads konkurrenskraft, och en nordisk integration verkar vara mer genomförbar än en europeisk integration.

Trots att Norden rymmer många globalt konkurrenskraftiga företag, välutvecklade kapitalmarknader och höga krav på bolagsstyrning, har regionen fortfarande svårt att locka till sig investeringskapital som en samlad investeringsmarknad.

Enligt branschledare handlar utmaningen om skala. Även om Sverige, Norge, Danmark och Finland var för sig har framgångsrika kapitalmarknader, är de fortfarande relativt små var för sig. I ett alltmer globalt investeringslandskap tenderar större och djupare marknader att locka till sig mer kapital, skapa större likviditet och främja en livligare börsintroduktionsverksamhet. En närmare nordisk integration skulle kunna utgöra en naturlig väg mot att uppnå den skalan, med tanke på regionens likartade ekonomiska modeller, starka institutioner och långa tradition av gränsöverskridande samarbete.

Uppgifter från Morningstar visar dock att nordiska aktiefonder endast står för 1,5 % av de totala fondtillgångarna i Norden och har uppvisat nettoutflöden under åtta av de senaste tolv månaderna.

Detta trots att de nordiska fonderna erbjuder diversifiering över flera olika marknadssegment, från den norska energisektorn med företag som Equinor EQNR och svenska industriföretag som Sandvik SAND och Alfa Laval ALFA, till de danska hälsovårdsjättarna med Novo Nordisk NOVO B i spetsen.

Under en paneldiskussion arrangerad av Morningstar framhöll Kjetil Houg, vd för Folketrygdfondet, och Bård Bringedal, investeringschef för aktier på Storebrand Asset Management, att den strukturella fragmenteringen fortsätter att hindra regionen från att utvecklas till en sammanhängande investeringsmarknad.

Investerare föredrar fortfarande inhemska marknader

För båda paneldeltagarna är kärnfrågan inte bristen på investeringsmöjligheter, utan snarare avsaknaden av en gemensam nordisk identitet på kapitalmarknaden.

Talarna menade att om man undanröjer dessa hinder skulle det kunna bidra till att frigöra större kapitalflöden och göra Norden mer konkurrenskraftigt på den globala marknaden.

Enligt Bringedal fortsätter investerare i hela regionen att visa en stark bias till sin hemmamarknad, där svenska, norska, finska och danska investerare i stor utsträckning föredrar sina egna länder framför att betrakta Norden som en naturlig hemregion för investeringar.

”Uppfattningen att de nordiska länderna bör expandera och utgöra en hemmamarknad har inte riktigt slagit rot”, sade Bringedal.

Följaktligen förblir kapitalet spritt över flera mindre marknader i stället för att samlas i en större regional pool som skulle kunna främja en ökad investeringsaktivitet och förbättra konkurrenskraften – trots att många banker, mäklare och institutionella investerare redan bedriver verksamhet på regional nivå.

Branschskillnaderna mellan de nordiska marknaderna har också påverkat investerarnas preferenser. Den norska marknaden, som är starkt präglad av oljeindustrin, har historiskt sett varit svår att förena med vissa svenska investerares strängare ESG-mandat, även om inställningen till tidigare kontroversiella sektorer som försvarsindustrin har förändrats avsevärt.

”Oslo-börsen är starkt präglad av oljeindustrin. Svenskarna vill inte ha olja”, sade Bringedal.

Oenhetliga regler skapar friktion

Båda talarna menade att fragmenteringen på både reglerings- och verksamhetsnivå fortfarande är ett av de största hindren för att Norden ska kunna fungera som en verkligt integrerad kapitalmarknad.

Houg pekade på skillnader i sparformer, skatteregler, ägarstrukturer på börserna och avvecklingssystem i regionen.

”Det finns så många saker som ganska enkelt skulle kunna harmoniseras, men som inte har harmoniserats på nordisk nivå”, sade Houg.

Norge drivs av Euronext, medan övriga nordiska börser tillhör Nasdaq. Samtidigt skiljer sig sparformerna, såsom de norska ASK-kontona och det svenska ISK-systemet, väsentligt åt.

Bringedal sa att dessa oförenligheter även märks inom själva kapitalförvaltningsbranschen.

”Vi har två liknande fonder – en som säljs i Norge och en annan som i princip följer samma strategi, men med vissa justeringar för att anpassas till svenska krav”, sade han.

Enligt Bringedal drabbar fragmenteringen i slutändan även företag som söker finansiering.

”Det skapar friktion, och det är inte gynnsamt för företag som vill skaffa kapital till spännande projekt”, sade Bringedal.

En nordisk integration verkar mer genomförbar än en europeisk börs

Talarna menade att en minskning av dessa hinder skulle kunna bidra till att regionen på ett mer effektivt sätt lockar till sig både regionalt och internationellt kapital.

Houg menade att en mer integrerad nordisk marknad skulle kunna förbättra kapitalallokeringen avsevärt och stödja mindre marknader som har svårt att locka till sig börsintroduktioner och privata investeringar.

”Om man lyckades få ihop det här skulle man öka avkastningen på investeringarna i Norden avsevärt. Det är helt uppenbart”, sade Houg.

Han lyfte också fram Stockholm som en av Europas starkaste marknader för börsintroduktioner och menade att de nordiska länderna redan har många av de förutsättningar som krävs för att kunna konkurrera mer effektivt om globalt kapital.

”Vi har inte råd att tänka i nationella termer när kapitalmarknaderna är globala”, sade Houg.

Han tillade att även om en helt sammanslagen europeisk börs kanske är orealistisk, har de nordiska länderna en unik möjlighet att integreras på ett djupare plan.

”Man måste skapa en mer utvecklad kapitalmarknad i Europa, en gemensam europeisk börs. Det är kanske lite orealistiskt att få italienare och tyskar att samlas på samma börs, men i Norden borde det gå. Där är åtminstone chansen betydligt större”, sade Houg.

”Och då skulle det bli en riktig maktfaktor i Europa.”

Författaren eller författarna äger inga aktier i de värdepapper som nämns i denna artikel. Läs mer om Morningstars redaktionella policy.