Det viktigaste i korthet
- Inflationen väntas stiga i maj efter den oväntat svaga aprilutfallet.
- Högre elpriser och en återhämtning i resepriser driver upp inflationen.
- Skattesänkningar på drivmedel och billigare kollektivtrafik väntas pressa inflationen mot noll under andra halvåret.
Preliminära siffror för den svenska inflationen väntas på torsdagen den 4 juni. Efter att inflationen föll mer än väntat i april räknar flera storbanker med en viss uppgång i maj, främst till följd av högre elpriser och stigande priser på resor.
SEB räknar med att KPIF stiger till 1,2 procent i årstakt från 0,8 procent i april, medan KPIF exklusive energi väntas öka till 0,2 procent från 0,0 procent. Även Handelsbanken prognostiserar en KPIF-inflation på 1,2 procent.
”En baseffekt från det större rot-avdraget som sänkte KPI med 0,2 procentenheter i maj förra året, tillsammans med en en reversering av de lägre än normala priserna på paketresor i april förklarar uppgången i KPIF exklusive energi”, säger Olle Holmgren, chefsstrateg, och Marcus Widén, ekonom, på SEB.
Även Nordea räknar med att inflationen stiger i maj, men något mer än övriga bedömare. Banken prognostiserar en KPIF-inflation på 1,3 procent.
Stigande elpriser motverkas av lägre drivmedelspriser
Maj månads inflationssiffror väntas även präglas av motverkande krafter på energisidan. Enligt SEB steg elpriserna med närmare 10 procent under månaden, medan drivmedelspriserna föll efter att den första fasen av regeringens skattesänkningar trädde i kraft.
”Elpriserna väntas stiga med nästan 10 procent i maj, men enligt terminspriserna falla tillbaka igen i juni och juli”, säger SEB:s Holmgren och Widén som tillägger att elpriserna förväntas förbli något förhöjda under andra halvåret 2026 på grund av den kalla och torra vintern.
Handelsbanken pekar på samma utveckling.
”Energipriserna har stigit märkbart, men denna månad drivs det av högre elpriser snarare än ytterligare uppgångar i drivmedelspriserna”, säger Johan Löf, prognoschef på Handelsbanken.
Trots kriget i Mellanöstern har drivmedelspriserna inte fortsatt uppåt i samma takt som tidigare. Enligt Handelsbanken innebar regeringens skattesänkning till och med en liten negativ effekt på inflationen i maj.
Regeringen pressar ned inflationen
Finanspolitiken väntas få en ovanligt stor påverkan på inflationen under resten av året, med skattesänkningar på flera områden som drar ned inflationstrycket mot bakgrund av krigsoro och valkampanjer.
I juli väntas både ytterligare skattesänkningar på drivmedel och halverade priser på periodkort i kollektivtrafiken träda i kraft. Enligt Handelsbanken väntas dessa åtgärder tillsammans sänka inflationen med omkring 0,6 procentenheter.
SEB uppskattar att halveringen av kollektivtrafikpriserna ensam kommer att sänka KPI med cirka 0,25 procentenheter under andra halvåret medan Nordea bedömer att de samlade finanspolitiska åtgärderna kommer att pressa ned inflationen med mer än 1,5 procentenheter under perioden juli till oktober.
”Det innebär att KPIF-inflationen kommer att ligga kring 0,0–0,5 procent under större delen av andra halvåret, vilket gör det svårt för Riksbanken att höja räntan”, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.
Inflationen kan stiga igen nästa år
Trots de låga inflationsutfallen i år ser flera bedömare tecken på att det underliggande inflationstrycket gradvis stärks. SEB pekar på att detaljhandelns prisplaner har stigit under våren, samtidigt som Handelsbanken ser en bredare återhämtning i både hård och mjuk konjunkturdata.
”Sedan början av året har vi klassificerat den underliggande inflationen som svag. Vi har dock argumenterat för att en vändning är på väg senare i år, och den senaste statistiken stärker den bedömningen”, skriver Handelsbankens Löf.
Handelsbanken menar att inflationen kan närma sig 3 procent under 2027 när dagens tillfälliga skattesänkningar och subventioner faller ur jämförelsetalen och vissa av åtgärderna reverseras.
Även Nordea räknar med att inflationen studsar tillbaka nästa år när de tillfälliga stöden fasas ut, samtidigt som utvecklingen i Mellanöstern och oljepriserna fortsatt utgör viktiga osäkerhetsfaktorer.
Kommer Riksbanken att höja räntan 2026?
Trots att inflationen väntas stiga i maj ligger samtliga storbankers prognoser fortfarande tydligt under Riksbankens prognos såväl som inflationsmålet på 2 procent.
Riksbanken räknar med att KPIF uppgår till 1,6 procent i maj och att KPIF exklusive energi landar på 0,9 procent. SEB väntar sig motsvarande siffror på 1,2 respektive 0,2 procent, medan Nordea prognostiserar 1,3 respektive 0,3 procent.
Den stora skillnaden mellan Riksbankens prognoser och de faktiska inflationsutfallen de senaste månaderna talar för att centralbanken kan fortsätta avvakta.
”På grund av den nuvarande låga inflationen menar vi att Riksbanken har utrymme att vänta och analysera situationen ytterligare innan några åtgärder vidtas”, säger Handelsbankens Löf.
Nordea behåller samtidigt sin prognos om oförändrad styrränta på 1,75 procent under resten av året men flaggar för att kriget i Mellanöster fortsatt grumlar utsikterna.
