Det viktigaste i korthet
- Inflationstakten föll oväntat kraftigt i april, med kärninflationen betydligt lägre än väntat.
- Tillfälliga faktorer, som momssänkningen på livsmedel, bidrog till nedgången, men uppåtrisker kvarstår från stigande råvarupriser och avtagande kronförstärkning.
- Riksbanken väntas lämna styrräntan oförändrad framöver, men inflationsrisker finns till följd av kriget i Iran.
Den preliminära inflationen enligt konsumentprisindex för april 2026 var -0,1 procent, vilket var en nedgång från 0,5 procent i mars.
”I de preliminära beräkningarna kan vi se att livsmedelspriserna sjönk med 5,5 procent från mars till april”, säger Sofie Öhman, prisstatistiker på SCB.
KPIF, konsumentprisindex med fast ränta, sjönk samtidiggt från 1,6 procent i mars till 0,8 procent i april, vilket var lägre än prognoser på 1,2 procent. KPIF är Riksbankens föredragna inflationsmått eftersom det rensar bort de direkta effekterna av förändringar i bolåneräntorna och ger en tydligare bild av det underliggande pristrycket. Riksbanken hade prognostiserat för en KPIF på 1,5 procent i april.
Kärninflationen, mätt som KPIF exklusive energi, sjönk även den: från 1,1 procent månaden innan till 0,0 procent i april, också klart lägre än prognoser på 0,4-0,7 procent.
”Livsmedelspriserna sjönk betydligt mer än väntat, vilket tyder på hård konkurrens i samband med den mycket omtalade momssänkningen”, säger Johan Löf, prognoschef på Handelsbanken.
Lägre inflation än väntat i april
Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, konstaterar att de volatila energipriserna steg mindre än väntat, likväl som priserna på tjänster och övriga varor. Utöver detta verkar den halverade momsen på livsmedel ha fått full effekt.
”Sammanfattningsvis beror den låga inflationen på den fleråriga förstärkningen av kronan. Dessutom har energipriserna i stort sett normaliserats under de senaste åren, vilket har dämpat kostnadstrycket, samtidigt som löneökningarna har varit måttliga”, förklarar han och tillägger att den låga inflationen såldese är logisk, även om den har varit lägre än prognoserna de senaste månaderna.
En faktor som motverkar nedgången är en ytterligare uppgång i bränsleprisinflationen, men även energipriserna underskred förväntningarna, konstaterar Handelsbankens Löf som tillägger att prisnedgången på livsmedel går utöver momssänkningen, vilket sannolikt är en tillfällig situation.
”Livsmedelsbutikerna har kämpat om marknadsandelar just nu i samband med den mycket efterlängtade och omtalade momssänkningen, som regeringen pressar detaljhandeln att till fullo föra vidare till konsumentpriserna”, säger Löf.
Framöver varnar han dock för tre faktorer: uppdämda kostnadsökningar hos livsmedelsproducenter som väntas föras vidare till handeln efter momssänkningen, stigande råvarupriser på livsmedel till följd av kriget i Mellanöstern samt en krona som inte längre väntas stärkas lika snabbt – vilket dämpar dess disinflationseffekt från andra halvåret 2026 och kan innebära ytterligare bakslag om konflikten drar ut på tiden.
Hur inflationen påverkar Riksbanken
Efter att ha sänkt styrräntan med 0,25 procentenheter till 1,75 procent i september har Riksbanken intagit en mer avvaktande position och lämnat räntan orörd sedan dess. I samband med en lägre inflationstakt än väntat under årets första månader började marknaden spekulera om kommande räntesänkningar, men kriget i Iran och de volatila energipriserna har i stället fått förväntningarna att svänga mot möjliga höjningar.
Det oväntat låga inflationsutfallet i april innebär dock att Riksbanken inte behöver skynda sig att höja räntorna, enligt Nordea. Samtidigit skapar oro i omvärlden risker som innebär att en kommande sänkning ser osannolik ut.
”Det finns trots allt vissa inflationsrisker framöver mot bakgrund av kriget i Iran och Riksbankens fokus på inflationen är långsiktigt”, säger Nordeas Isaksson som håller fast vid sin prognos om en oförändrad styrränta framöver.
Enligt Handelsbankens Löf är chocken i energipriserna ännu inte tillräckligt allvarliga för att utlösa en omedelbar höjning av styrräntan från Riksbanken, men riskerna för utsikterna har försämrats tydligt sedan räntebeslutet i mars.
”Utan en gradvis stabilisering mot säker transport genom Hormuzsundet redan i maj ökar risken för en ihållande uppåtgående trend i oljepriset, med följdverkningar på inflation och räntor”, säger han. Marknaden reagerade samtidigt på dagens inflationsutfall genom att kronan försvagades direkt, ”eftersom det låga inflationsresultatet återigen motverkar marknadens satsningar på räntehöjningar från Riksbanken.”
Marknaden överskattar risk för höjningar från Riksbanken
Även SEB har antytt att marknadens prissättning av Riksbanken med kommande räntesänkningar är för aggressiv sedan krigets utbrott, eftersom det mycket låga pristrycket borde göra det möjligt för Riksbanken att avvakta i betydligt högre grad än många andra centralbanker.
”Med kärninflationen i princip på den lägsta nivån på 30 år bör sannolikheten för en räntehöjning i juni vara extremt låg – ändå prissätter marknaderna fortfarande en sannolikhet på cirka 20 procent”, säger Olle Holmgren, chefsstrateg på SEB, och Amanda Sundström, ränte- och valutastrateg på SEB, som tilllägger att en räntesänkning inte kan uteslutas om situationen i Mellanöstern stabiliseras och energipriserna sjunker.
Riksbankens direktion sammanträder i dag med räntebesked i morgon, där styrräntan väntas lämnas oförändrad. Det oväntat låga inflationsutfallet väntas inte påverka själva beslutet, men kan få genomslag i kommunikationen och stärker bilden av att räntan kan förbli oförändrad under en längre period.
