Det viktigaste i korthet
- Kriget i Iran har lett till stigande räntor och sjunkande priser på statsobligationer, särskilt för kortfristiga obligationer.
- Obligationsmarknaderna prisar in eventuella räntehöjningar, medan investerarna före krisen i Mellanöstern hade räknat med stabila räntor från ECB.
- Enligt förvaltare av obligationsfonder har marknadens reaktion varit överdriven, och räntorna på statsobligationer kan komma att sjunka under andra kvartalet om de geopolitiska spänningarna avtar.
Kriget i Iran förändrade i mars drastiskt utsikterna för räntorna hos de stora globala centralbankerna, däribland ECB. Obligationsmarknaderna reagerade negativt, med fallande priser på statsobligationer och stigande räntor, särskilt för kort- och medellånga löptider. Trots tillkännagivandet av en två veckors vapenvila i kriget i Iran inleds andra kvartalet 2026 i en atmosfär av osäkerhet kring utgången av konflikten i Mellanöstern och växande farhågor för stagflation – en kombination av hög inflation och ekonomisk stagnation.
När det gäller statsobligationer i euroområdet avslutades det första kvartalet med en nedgång på 1,21 %, vilket till stor del berodde på USA:s och Israels attack mot Iran den 28 februari. Före detta hade Morningstar Eurozone Treasury Bond Index stigit med 1,80 %. I mars månad uppgick nedgången till 2,91 %, vilket var den sämsta månaden sedan december 2022, då indexet föll med 4,40 %.
Detta var det sämsta kvartalsresultatet sedan första kvartalet 2025, då indexet för statsobligationer i euroområdet sjönk med 1,72 % till följd av omfattande försäljning i januari och mars, efter att europeiska länder hade aviserat ökade försvarsutgifter och Tyskland hade presenterat ett omfattande paket med offentliga satsningar.
Förväntningarna på den europeiska obligationsmarknaden har förändrats radikalt
”Förväntningarna på penningpolitiken skiljer sig radikalt från de som var inprisade i slutet av februari”, säger Massimo Spagnol, senior portföljhanterare för ränteplaceringar på Generali Asset Management. Marknaderna räknar nu med tre eller fyra räntehöjningar på 0,25 procentenheter från Europeiska centralbanken under 2026, medan man fram till slutet av februari inte förväntade sig några åtgärder alls.
Vid sitt möte den 19 mars lämnade ECB sin referensränta på 2 %, men konstaterade samtidigt att kriget i Mellanöstern ”har gjort utsikterna betydligt mer osäkra, vilket medför uppåtrisker för inflationen och nedåtrisker för den ekonomiska tillväxten”.
Pekar statsobligationerna på ett stagflationsscenario?
Den kraftiga korrigeringen av ränteförväntningarna i euroområdet har lett till stigande obligationsräntor, särskilt för kort- och medelfristiga obligationer, på grund av farhågor om inflationsuppgångar. Utvecklingen på marknaden för statsobligationer i euroområdet har också ökat risken för stagflation av två skäl.
För det första ser marknaden den större ökningen av korta obligationsräntor i förhållande till långa räntor som en indikator på stagflation. På fackspråk kallas detta för en ”flackare avkastningskurva” (eller yield curve flattening). Vanligtvis ger långfristiga statsobligationer högre avkastning än kortfristiga.
För det andra, det positiva sambandet mellan fallande aktiekurser och fallande obligationskurser. Under normala omständigheter tenderar aktier och obligationer att röra sig i motsatta riktningar. Att aktier och obligationer rör sig i samma riktning har varit ett fenomen som har präglat tidigare perioder av stagflation.
Har obligationsmarknaderna fel när det gäller ECB:s framtida åtgärder?
Enligt Andrea Campisi, senior förvaltare på Pictet Asset Management, har ”marknaden reagerat mycket starkt” på chocken i olje- och gaspriserna, med minnena från energikrisen 2022 – som orsakades av Rysslands invasion av Ukraina – fortfarande färska i minnet. ”För innevarande år har även fyra räntehöjningar från ECB prisats in. Denna åtstramning verkar orealistisk för oss både vad gäller omfattning och hastighet”, säger Campisi, som tror att det kan bli ”högst två” räntehöjningar.
Investerarna går därför in i det andra kvartalet med en undran om marknaderna kanske har fel när det gäller ECB:s och andra centralbankers framtida åtgärder. Jeffrey Cleveland, chefsekonom på Payden & Rygel, är ”skeptisk” till de nuvarande obligationsvärderingarna, eftersom den aktuella energikrisen utgör en ”utbudschock” till följd av blockaden av Hormuzsundet och skadorna på gasanläggningarna i Qatar. Centralbanker brukar generellt sett ”inte bemöta den här typen av chocker med åtstramande åtgärder”, säger Cleveland.
Kommer ECB att höja räntorna under andra kvartalet?
Å andra sidan har ECB:s ordförande Christine Lagarde återigen betonat att penningpolitiken inte är förutbestämd utan kommer att bero på hur länge chocken varar. Centralbanken kommer att behöva ta hänsyn till så kallade ”andrahandseffekter” på priser och löner – det vill säga om stigande energipriser kommer att slå igenom på priserna på varor och tjänster genom exempelvis högre transportkostnader.
De preliminära inflationssiffrorna för euroområdet visade en ökning på 2,5 % i mars, jämfört med 1,9 % i februari, vilket ligger långt över centralbankens mål på 2 %. Den främsta drivkraften var energipriserna, som steg med 4,9 %, medan andra komponenter, såsom tjänster, uppvisade en avmattning.
”Om prisökningen huvudsakligen begränsas till energisektorn kan ECB till och med välja att bortse från den kortsiktiga volatiliteten och hålla räntorna oförändrade under de kommande sex till nio månaderna”, säger Filippo Diodovich, senior marknadsstrateg på IG Italia. Om kriget i Mellanöstern däremot eskalerar ytterligare, med nya höjningar av energikostnaderna som även påverkar kärninflationen, kan ECB tvingas höja räntorna, och juni är då det mest troliga scenariot. En eventuell höjning i april verkar mindre trolig.
Kommer räntorna på statsobligationer att stiga under andra kvartalet?
Inför förändrade ränteförväntningar reagerade marknaden för statsobligationer i euroområdet omedelbart med stigande räntor på kortfristiga obligationer, vilka är mer känsliga för en defensiv åtgärd från ECB som prioriterar inflationskontroll och finansiell stabilitet framför tillväxtstimulans. Om energipriserna skulle stabiliseras under de kommande månaderna ”framstår dessa räntor som höga”, enligt ränteanalytikerna på J.P. Morgan Asset Management, som tillägger att räntorna i mer allvarliga scenarier skulle kunna stiga ytterligare.
Obligationsmarknaderna håller också ett öga på finanspolitiken. De första signalerna från Europa ”tyder på att det finanspolitiska stödet kommer att vara tillfälligt, riktat och specifikt, och inte ta formen av breda åtgärder för att stimulera efterfrågan, såsom de som genomfördes 2022”, säger teamet på J.P. Morgan. Men om regeringarna skulle införa mer omfattande åtgärder, ”skulle detta med all sannolikhet leda till en ökning av räntorna i mitten av kurvan, medan en mer försiktig finanspolitisk strategi skulle resultera i ett större uppåtriktat tryck på de korta räntorna.”
Europeiska ränteförvaltare väljer en försiktig strategi inför andra kvartalet
Investerare i statsobligationer från euroområdet intar en försiktig hållning, medvetna om att marknaden å ena sidan kanske har reagerat för kraftigt, men att riskerna för stagflation å andra sidan kan komma att öka.
”För att hantera denna situation har obligationsportföljen positionerats neutralt i förhållande till jämförelseindexet, både vad gäller ränterisk och kreditrisk. Dessutom har diversifieringsgraden höjts för att mildra de negativa effekterna av volatiliteten”, säger Spagnol på Generali Asset Management.
Med tanke på de svaga tillväxtutsikterna och de överdrivna förväntningarna på ECB:s räntehöjningar säger Campisi från Pictet Asset Management att han har ”fokuserat på den korta änden av räntekurvan”, som är mer känslig för en eventuell förändring av penningpolitiken. ”Vi har också delvis minskat andelen riskfyllda tillgångar för att skapa en bättre balans i portföljen.”
Sam Vereecke, chef för ränteplaceringar på DPAM, har minskat exponeringen mot landskreditrisk och duration. ”Minnena av den senaste tidens kraftiga inflationsuppgång ökar också risken för att marknaderna ska prisa in potentiella följdeffekter innan de inträffar.”
Mindre andel italienska statsobligationer i ränteportföljerna
Statspapper från länder i periferin, särskilt italienska BTP-obligationer, har drabbats hårdast av kriget i Mellanöstern, på grund av Italiens beroende av utländska energileveranser. Ränteskillnaden mellan den 10-åriga BTP-obligationen och den 10-åriga tyska statsobligationen steg från cirka 60 räntepunkter till över 100 räntepunkter i mars, innan den avslutade första kvartalet på 90,99 räntepunkter. En ökning av ränteskillnaden indikerar att investerarna kräver en högre avkastning för att kompensera för risken med att investera i italienska obligationer jämfört med tyska. Per den 31 mars uppgick räntan på 10-åriga BTP-obligationer till 3,92 % jämfört med 3,01 % för tyska statsobligationer.
Vissa förvaltare har minskat sin exponering mot italienska statsobligationer för att begränsa effekterna av marknadens omvärdering. ”Exponeringen är för närvarande neutral”, säger Spagnol på Generali Asset Management. ”Även om de absoluta och relativa nivåerna är mycket attraktiva är osäkerheten mycket stor, och man kan inte utesluta att ränteskillnaden kommer att öka ytterligare. Det aktuella referensintervallet ligger på 80–100 räntepunkter.”
Vereecke från DPAM säger också att ”italienska statsobligationer har gått från övervikt till undervikt” i hans portfölj.
