Det viktigaste i korthet
- Terminsmarknaderna räknar med en räntehöjning vid ECB:s möte den 11 juni, eftersom kriget i Iran visar sig vara en inflationsdrivande faktor på längre sikt.
- ECB kommer att offentliggöra nya makroekonomiska prognoser i samband med sitt räntebeslut, och experterna räknar med att inflationsprognoserna för 2026 och 2027 kommer att höjas avsevärt.
- Experterna räknar med ytterligare en höjning i september, men de tror att ECB kommer att fortsätta att bedriva en datadriven penningpolitik.
En räntehöjning verkar vara det mest troliga utfallet när Europeiska centralbanken sammanträder den 11 juni, eftersom kriget i Iran driver upp energikostnaderna och ökar risken för högre inflation under de kommande månaderna.
Marknaderna anser att det är mycket troligt att ECB höjer räntan i juni efter att inflationen i euroområdet ökade i maj. Enligt preliminära uppgifter steg konsumentpriserna med 3,2 procent förra månaden, jämfört med 3 procent i april, vilket ligger långt över centralbankens inflationsmål på 2 procent. Kärninflationen, som exkluderar volatila komponenter såsom energi- och livsmedelspriser, uppgick till 2,5 procent, en ökning från 2,2 procent i april.
”En räntehöjning på en kvarts procent verkar vara given inför torsdagen, och ekonomerna är nästan eniga i sina prognoser”, säger Michael Field, chefsstrateg för europeiska marknader på Morningstar.
Efter att inflationssiffrorna offentliggjordes förra veckan pekade terminsdata sammanställda av Bloomberg på en sannolikhet på cirka 97 procent för att ECB skulle höja räntan med 0,25 procentenheter vid sitt möte i juni. Enligt en Reuters-enkätförväntar sig mer än 90 procent av ekonomerna en höjning till 2,25 procent, jämfört med drygt hälften i april.
”Vid sitt möte den 11 juni kommer ECB med stor sannolikhet att höja styrräntorna med 25 räntepunkter, i linje med den senaste tidens hökaktiga uttalanden”, säger Martin Wolburg, seniorekonom på Generali Investments.
”Räntehöjningen i juni skulle främst syfta till att bevara ECB:s trovärdighet i kampen mot inflationen och bidra till att stabilisera förväntningarna. Men med tanke på att förhoppningarna om ett fredsavtal i Irankonflikten återigen börjar blekna och riskerna för stagflation fortfarande är höga, kommer ordförande Christine Lagarde sannolikt att vilja hålla dörren öppen för ytterligare åtstramningar om det skulle behövas”, säger Wolburg.
Enligt Carsten Brzeski, global makroekonomichef på ING, kommer det att bli en ”försäkringshöjning” efter kritiken om att ECB agerade för sent under 2022. Situationen skiljer sig från 2022, eftersom den totala inflationen faktiskt låg över 8 procent på årsbasis när ECB agerade då. Brzeski tror dock att höjningen i juni kommer att vara ”ett symboliskt drag som understryker ECB:s beslutsamhet att agera”.
Vilka är ECB:s styrräntor?
Sedan den 11 juni 2025 har ECB:s tre styrräntor legat på:
- Ränta på inlåningsfaciliteten: 2,00 procent
- Huvudrefinansieringsräntan: 2,15 procent
- Marginalutlåningsfacilitet: 2,40 procent
Efter ECB:s första räntesänkning i juni 2024 har totalt åtta räntesänkningar sänkt räntan på inlåningsfaciliteten från 4,00 procent till den nuvarande nivån på 2,00 procent.
Vad kan man förvänta sig av ECB:s nya makroekonomiska prognoser?
Den penningpolitiska utsikten blir allt mer komplex, eftersom ECB måste hitta en balans mellan den ihållande höga inflationen och den avmattande ekonomiska aktiviteten. Av denna anledning kommer ECB:s nya makroekonomiska prognoser, som också offentliggörs den 11 juni, sannolikt att stå i fokus för investerarna.
”Vi räknar med att prognoserna kommer att revideras”, säger Alessandro Tentori, investeringschef för Europa på BNP Paribas AM. Även om prognosen på 0,9 procent i BNP-tillväxt som gjordes i mars i stort sett stämmer överens med den aktuella Bloomberg-konsensusprognosen på 0,8 procent, säger Tentori att inflationsprognoserna kan komma att revideras uppåt, med tanke på att konsensusprognosen ligger på 2,9 procent. ECB:s prognoser från mars pekade på en ökning på 2,6 procent år 2026.
”Om vi utgår från att oljepriserna inte kommer att återgå till nivåerna före konflikten inom den närmaste framtiden, kommer inflationsprognoserna för 2026 och 2027 att behöva revideras upp avsevärt”, säger Ulrike Kastens, seniorekonom på DWS. Samtidigt avtar tillväxten, vilket det senaste PMI-måttet tyder på. S&P Global eurozone Composite Purchasing Managers’ Index sjönk till 48,5 i maj från 48,8, vilket innebär två månader i rad med nedgång för första gången sedan slutet av 2024.
”Tillväxten avtar, kreditvillkoren har skärpts och det finns fortfarande få tecken på breda löneeffekter i andra ledet. Dessutom kan penningpolitiken inte åtgärda de bakomliggande orsakerna till en utbudsdriven chock”, säger Wolburg från Generali Investments.
Risken med en för tidig penningpolitisk åtstramning
ECB fick kritik för sin reaktion på den avtagande inflationen under 2022, vilket kan leda till att man väljer en mer offensiv hållning i år. ”Men det här är inte 2022”, säger Raphaël Gallardo, chefsekonom på Carmignac. ”Kopplingen mellan vinster och sysselsättning är betydligt svagare idag än 2022, och en svagare arbetsmarknad innebär att arbetstagarnas förhandlingsstyrka minskar, vilket begränsar utrymmet för åtstramningar till två höjningar under sommaren.”
Tentori på BNP Paribas AM anser dock att detta kan innebära en ”politisk” risk för en för tidig åtstramning. Han menar att det finns ytterligare två risker: att inflationen kan börja sjunka efter sommaren och att ekonomin kan mattas av ytterligare, varav den senare för närvarande inte är inprisad av marknaderna.
Kommer ECB också att höja räntorna i september?
Enligt en enkät från Reuters förväntade sig 60 procent av ekonomerna ytterligare en räntehöjning under 2026, troligen i september. Detta stämmer överens med marknadens prissättning.
”Vi förväntar oss inga kraftiga åtgärder, utan snarare en gradvis justering av penningpolitiken, med en sammanlagd höjning av jämförelseindexen på cirka 50 räntepunkter till 2,50 procent. Nästa steg kan därför komma i september”, säger Kastens från DWS.
BNP Paribas AM räknar också med ytterligare en räntehöjning i september, men Tentori säger att ”ECB kommer att fortsätta att framställa sin politik som datadriven och lägger allt större vikt vid andrahandseffekter på löner, kärninflationen och prisbildningen i stort.”
BNP Paribas AM:s grundscenario är fortfarande två räntehöjningar på 0,25 procentenheter – i juni och september – följt av en oförändrad ränta under resten av prognosperioden fram till slutet av 2027.
När hålls ECB:s nästa möten under 2026?
- 11 juni 2026
- 23 juli 2026
- 10 september 2026
- 29 oktober 2026
- 17 december 2026
Vad kan en räntehöjning innebära för obligationsmarknaderna?
Obligationsmarknaden i euroområdet har varit mycket volatil under året, då ränteförväntningarna skiftat från förväntningar om ytterligare sänkningar till förväntningar om en höjning efter krigsutbrottet i Iran.
Räntorna på statsobligationer i euroområdet är fortsatt höga – med räntan på den 10-åriga tyska statsobligationen nära 3,0 procent – vilket speglar ökad emission, oro kring de offentliga finanserna och osäkra tillväxtutsikter. En räntehöjning brukar leda till högre räntor och lägre obligationspriser. Högre räntor gör också befintliga obligationer – särskilt sådana som redan emitterats under en period med höga räntor – mindre attraktiva.
Enligt Tentori på BNP Paribas AM är investerarna ”mycket känsliga för priserna på statsobligationer och kan komma att kräva högre avkastning” mot bakgrund av ett överutbud av obligationer och stigande inflation – inte bara på grund av kriget i Mellanöstern, utan också på grund av utvecklingen av AI, som är känt för att vara mycket energikrävande.
