Det viktigaste i korthet
- Inflationen i euroområdet kan stiga över ECB:s mål på 2 % om energipriserna fortsätter att pressas upp på grund av kriget i Iran.
- Europeiska centralbanken kan höja räntorna om den utbudschock som är kopplad till energipriserna sprider sig till löner och tjänstekostnader.
- Effekterna av en eskalering av kriget kan bli större eftersom Europa inte har några lokala naturgasreserver.
Ökningen av olje- och naturgaspriserna till följd av kriget i Iran har återigen väckt farhågor om att inflationen i euroområdet kommer att stiga kraftigt igen och att Europeiska centralbanken kommer att revidera sin penningpolitik.
Redan före Israels och USA:s attack mot Iran hade konsumentprisindex överraskat på uppsidan och stigit med 1,9 % mot förväntade 1,7 %, enligt Eurostats preliminära uppskattningar för februari. Denna nivå ligger strax under ECB:s mål på 2 %, men ekonomer säger att den kan stiga över detta om energiprispressen fortsätter på grund av den geopolitiska utvecklingen i Mellanöstern.
Goldman Sachs har reviderat sina tillväxt- och inflationsprognoser för euroområdet mot bakgrund av utvecklingen i Mellanösternkonflikten och presenterat ett hypotetiskt scenario som tar hänsyn till effekterna av ett eventuellt mer omfattande och långvarigt krig.
I ett negativt scenario antar Goldman Sachs ekonomer att oljepriset kommer att ligga kvar på 80 USD per fat och gaspriset på 70 EUR/MWh, medan de i ett ännu mer pessimistiskt scenario antar att oljepriset kommer att nå 100 USD per fat och gaspriset 100 EUR/MWh. Som ett resultat har prognoserna för den totala inflationen i euroområdet höjts med 0,3 procentenheter, medan ekonomerna förutspår mer begränsade effekter för kärninflationen, som exkluderar de mest volatila komponenterna såsom livsmedel och energi, om det värsta scenariot inte realiseras. Goldman Sachs har också sänkt sina prognoser för den ekonomiska tillväxten med 0,2 procentenheter för euroområdet.
Varför kriget mot Iran kan öka inflationen i Europa
”Krigsutbrottet i Iran medför uppåtrisker för inflationen i euroområdet genom två kanaler: energipriser och valutakurser”, säger Martina Daga, ekonom vid den Milanobaserade kapitalförvaltaren AcomeA.
Energipriserna står för cirka 9 % av regionens konsumentprisindex, vilket är en relativt låg nivå jämfört med livsmedel, alkohol och tobak, som står för 18,9 %, och särskilt tjänster, som står för 46,8 %, enligt uppgifter från Eurostat.
Av denna anledning är Daga mer bekymrad över de möjliga effekterna av en ”andra omgång”: hur högre energikostnader påverkar löner och tjänster.
”Efter chocken 2022 [Rysslands invasion av Ukraina] kan företag och arbetstagare reagera snabbare genom att justera förväntningar, priser och lönekrav”, säger hon. Daga anser också att risken för en devalvering av euron är låg för tillfället.
Efter att ha nått 1,15 USD per EUR den 3 mars återgick växelkursen mellan euron och dollarn till omkring 1,16 USD per EUR när risken för en omedelbar energikris minskade på marknaderna.
Krig, inflation och utbudschocker
Inflationen i euroområdet har ett lägre utgångsläge än i USA och Storbritannien, men effekterna av en eskalering kan bli större eftersom regionen saknar lokala naturgasreserver, förklarar Mike Coop, investeringschef för EMEA på Morningstar Wealth.
”Historiskt sett tenderar krig att vara inflationsdrivande eftersom de skapar utbudschocker. De viktigaste frågorna för investerare är omfattningen av dessa chocker och hur länge de varar”, säger han.
Experter beskriver två scenarier:
- Det bästa scenariot är en kort och lokaliserad konflikt i Mellanöstern.
- I värsta fall kan konflikten bli långvarig och sprida sig utanför regionen.
I det första fallet skulle effekten på inflationen i euroområdet vara begränsad, utan att den övergripande goda situationen äventyras, och ligga under ECB:s mål. I det andra fallet skulle dock gas- och oljepriserna stiga ytterligare, med allvarligare konsekvenser för inflationen.
Riskerar euroområdet stagflation?
I värsta fall skulle euroområdets ekonomi stå inför en ännu större risk: stagflation, en kombination av stagnation och inflation.
“Utsikterna till fortsatt höga energipriser och försämrat sentiment har väckt nya farhågor om stagflationsrisker”, säger Henry Cook, senior europeisk ekonom vid MUFG Bank.
”Ekonomierna inom EUR-området inledde året med en god tillväxt. Med vissa tecken på återhämtning och en cyklisk uppgång var vårt centrala scenario en inflation något under målet och en tillväxt nära potentialen. Utvecklingen i Mellanöstern kommer att bli ett test för motståndskraften. Risken för stagflation har ökat.”
I sina prognoser från december uppskattade Europeiska centralbanken inflationen till 1,9 % år 2026, 1,8 % år 2027 och 2,0 % år 2028. Centralbanken uppskattade också att en ökning av oljepriserna med 14,2 % och en ökning av gaspriserna med 20 % skulle driva upp HIKP-inflationen med 0,5 procentenheter. Denna prognos tar dock inte hänsyn till större störningar i leveranskedjan eller utsikterna till en svagare EUR.
Efter krigsutbrottet den 28 februari började den europeiska räntemarknaden att prissätta ett scenario med stagflation längs räntekurvorna, där kortare löptider utvecklades svagare jämfört med den medellånga till långa änden, säger Massimo Spagnol, ränteportföljhanteraren på Generali Asset Management. I denna situation stiger räntorna på kortfristiga statsobligationer snabbare än räntorna på långfristiga obligationer.
Hur stor är risken för en recession i Europa?
Konfliktens varaktighet är en viktig variabel för att bedöma riskerna för inflation och ekonomisk stagnation. Prognosplattformar som Polymarket ger en sannolikhet på 70 % för en lösning före slutet av april. I detta scenario ser Indosuez Wealth Managements strateger inte några förutsättningar som ”motiverar en recession”, trots att oljepriserna har stigit med nästan 20 % sedan februari.
“Som referens indikerar uppskattningar att en varaktig ökning av oljepriserna med 10 % normalt påverkar den globala tillväxten med -10/-20 baspunkter och inflationen med +20/+40 baspunkter”, förklarar de i en notering från den 4 mars.
Enligt Morningstars Coop kommer resultaten också att bero på regeringens politiska åtgärder i form av ingripanden om det blir en varaktig uppgång i energipriserna som drabbar hushållen hårt. De skulle till exempel kunna införa ett pristak på gas för hushåll.
Kommer ECB att höja eller sänka räntorna 2026?
Marknaderna förväntar sig att Europeiska centralbanken kommer att behålla sina styrräntor oförändrade på 2 % vid sitt möte den 19 mars, men osäkerheten om framtiden ökar.
”Vid handelsstängningen tisdagen den 3 mars prissatte räntemarknaden i eurozonen in en sannolikhet på 33 % för en höjning av styrräntan med 25 räntepunkter i december 2026”, säger Spagnol från Generali Asset Management, som påpekar att ECB kan tvingas ingripa endast i händelse av en ”långvarig lamslagning av sjöfarten” i Hormuzsundet, genom vilket cirka 20 % av den globala konsumtionen av olja och flytande naturgas passerar, vilket skulle leda till en ”strukturell ökning av energipriserna” och priserna i allmänhet.
För ECB är det inte bara de direkta effekterna av stigande energipriser på ekonomin som är viktiga, utan också ”förankringen” av inflationsförväntningarna – det faktum att konsumenternas, företagens och investerarnas förväntningar förblir i linje med målet på 2 %. En avförankring, med högre inflationsförväntningar, skulle kunna leda till att ECB höjer räntorna för att kyla av ekonomin.
Goldman Sachs ekonomer förutspår att ECB endast kommer att höja räntorna i värsta fall, där inflationen stiger med 3,6 procentenheter fram till slutet av 2026, mot bakgrund av en kraftig ökning av olje- och gaspriserna.
För Daga från AcomeA kommer ECB:s reaktion att bero på chockens art.
“Om det förblir en klassisk utbudschock kopplad till energipriserna bör effekten på penningpolitiken vara begränsad, eftersom räntorna påverkar efterfrågan men inte energitillgången”, säger han.
”Om chocken däremot visar sig vara mer bestående och överförs till kärnpriserna – via löner och tjänster – så att inflationen återgår till en nivå över målet på en stabil basis, kan ECB tvingas reagera.”
Oxford Economics förväntar sig att ECB kommer att hålla räntorna oförändrade i år.
“Även i ett ogynnsamt scenario finns det skäl att se igenom den tillfälliga inflationsuppgången”, säger Oliver Rakau, rådgivningsföretagets chefsekonom för Tyskland.
”Men en kärninflation över målet, ihållande inflationsförväntningar och lärdomarna från inflationsuppgången 2022 tyder på att ECB kan välja att höja räntan en eller två gånger om konflikten ser ut att bli långvarig och effekterna mer allvarliga”, tillägger han.
