Inflationen väntas falla i april men energipriser oroar

April väntas bjuda på lägre kärninflation i Sverige, men stigande energipriser och geopolitisk turbulens skapar osäkerhet och håller Riksbanken på vänteläge.

Collageillustration av ett cirkeldiagram med bilder av Stockholm, en pil uppåt och valuta.

Det viktigaste i korthet

  • Sänkt moms på mat väntas sänka inflationen i Sverige i april.
  • Högre energipriser ett orosmoln, men effekterna på inflationen väntas synas först med fördröjning.
  • Bedömare är oeniga om Riksbankens framtida agerande, där vissa ser höjningar redan i år.

Preliminära siffror för den svenska inflationen väntas onsdagen den 6 maj. Analytiker och marknadsbedömare förväntar sig att kärninflationen faller i april, efter att ha varit lägre än konsensusprognoserna fem månader i rad.

”Livsmedelspriserna kommer att dominera prisutvecklingen i april, och momssänkningen kommer att sänka KPIF med nästan 0,8 procentenheter om den till fullo övervältras på konsumenterna”, säger Olle Holmgren, chefsstrateg på SEB, och Amanda Sundström, ränte- och valutastrateg på SEB.

Storbanken förutspår dock ett något lägre prisgenomslag, där livsmedelspriserna väntas sänka KPIF med 0,7 procentenheter. Det motsvarar att drygt 90 procent av momssänkningen förs vidare till konsumenterna redan under den första månaden.

”Utan effekten av lägre moms på livsmedel förväntas KPIF exklusive energi stiga något”, tillägger Holmgren och Sundström.

Sammantaget pekar prognoser från Riksbanken, SEB och Handelsbanken mot en tydligt avtagande inflationstakt i april. KPIF väntas landa kring 1,2 procent enligt både SEB och Handelsbanken, vilket är något under Riksbankens prognos på 1,5 procent. KPIF exklusive energi bedöms samtidigt falla till omkring 0,4 procent, även det under Riksbankens bedömning på 0,7 procent.

Högre energipriser ingen akut inflationsrisk för Sverige

Hormuzsundet, där en femtedel av världens olja passerar, har i praktiken varit stängt i två månader, vilket har lett till allvarliga störningar på flera marknader. De förhöjda oljepriserna har påverkat bränslepriserna i Sverige avsevärt, men högre priser på flygbränsle kan även pressa upp priserna på flygbiljetter och paketresor. Det kan dock vara för tidigt att se de fulla effekterna i inflationssiffrorna ännu.

”Priserna på resebiljetter och paketresor mäts vid köptillfället, och varje månads priser återspeglar ett genomsnitt av den aktuella månaden och de två föregående månaderna. Effekten på KPI syns dock inte förrän på själva resedagen, och många resor, särskilt paketresor, köps sannolikt långt före resedatumet”, förklarar Holmgren och Sundström som tillägger att det därmed innebär att även om priserna skulle höjas omedelbart när bränslepriserna började stiga, kommer det att dröja innan KPI-priserna påverkas.

Även Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, menar att det är för tidigt för att dra slutsatsen att inflationsmålet är hotat till följd av kriget i Mellanöstern och de stigande energipriserna. Samtidigt menar han att utgångsläget även är ”ovanligt gynnsamt för svensk del”, trots regeringens senaste varningar om eventuell ransonering av drivmedel.

”Drivmedelsbranschen och Energimyndigheten tonar ned riskerna. Ett skäl är att Sverige inte importerar olja från länder i Persiska viken. På energiområdet är således läget inte akut för svensk del”, förklarar Nordeas Isaksson.

Kommer Riksbanken att höja räntan 2026?

Efter att ha sänkt styrräntan med 0,25 procentenheter till 1,75 % i september ifjol har Riksbanken intagit en mer avvaktande position och lämnat räntan orörd sedan dess. Även om den lägre inflationen än väntat under de senaste månaderna hade gett upphov till spekulationer om en eventuell räntesänkning före sommaren, har den senaste tidens kraftiga uppgång i energipriserna och de ökande geopolitiska riskerna flyttat fokus mot riskhantering och diskussioner om en räntehöjning.

Riksbankens styrelse sammanträder samma dag som de preliminära inflationssiffrorna för april presenteras, vilket innebär att de sannolikt inte kommer att ha någon betydande inverkan på den penningpolitiska rapporten i maj.

Nordea förväntar sig att Riksbanken fortsatt kommer ha en avvaktande ställning, och lämna styrräntan orörd under resten av året.

Samtidigt poängterar Nordeas Isaksson att för varje dag som Hormuzsundet är stängt ökar inflationsriskerna och därmed sannolikheten för en räntehöjning.

Även Handelsbanken förutspår oförändrad styrränta från Riksbanken 2026, och poängterar att trots att inflationen väntas stiga igen i takt med att krigets effekter på råvarupriser sprids i ekonomin kommer det dröja till andra halvåret 2027 innan KPIF når Riksbankens mål.

DNB Carnegie står dock fast vid sin prognos om en kommande räntehöjning i november, följt av ytterligare två höjningar under 2027.

Författaren eller författarna äger inga aktier i de värdepapper som nämns i denna artikel. Läs mer om Morningstars redaktionella policy.