Det viktigaste i korthet
- Marknaderna förväntar sig inga ytterligare sänkningar under 2025 och endast en marginell förändring under 2026.
- Inflationen ligger i stort sett på målet, medan tillväxten förblir dämpad.
- Vissa analytiker ser uppåtrisker för inflationen, vilket ökar sannolikheten för en räntehöjning istället för en sänkning 2026.
Europeiska centralbanken verkar vara nära att avsluta sin räntesänkningscykel, och de flesta analytiker och investerare förväntar sig ingen ränteförändring vid mötet den 18 december och endast en liten chans till en ytterligare sänkning med en kvarts procentenhet under 2026.
ECB inledde sin penningpolitiska lättnad i juni 2024 och har sedan dess genomfört åtta räntesänkningar, vilket har sänkt inlåningsräntan från 4,00% till 2,00%. Sedan den 11 juni är de tre viktigaste styrräntorna följande:
- Huvudsaklig refinansieringsränta: 2,15%
- Marginalbelåningsfacilitet: 2,40%
- Inlåningsränta: 2,00%
Hur många fler räntesänkningar från ECB förväntar sig marknaden?
Penningmarknaderna prissätter en implicit ränta på 1,852% i slutet av 2026, vilket i princip är oförändrat jämfört med nivån den 21 november. Det innebär att marknaderna inte förväntar sig en räntesänkning på 0,25 procentenheter.
Detta stämmer överens med ECB:s budskap att inflationen är under kontroll. Inflationen i euroområdet låg på 2,1% i oktober, och de underliggande måtten är fortsatt förenliga med ECB:s medelfristiga mål på 2%.
”Den senaste presskonferensen med ECB var tydlig: ECB anser sig befinna sig i en bra position. Data stöder denna uppfattning: det finns inget akut behov av att agera, och ränteutsikterna är därför oförändrade”, säger Oliver Eichmann, chef för räntor, EM & kort löptid, räntebärande värdepapper EMEA på DWS.
Tillväxten tillför dock en extra dimension av komplexitet – även om prisstabilitet är ECB:s enda uppdrag. ”ECB är ganska hökaktig när det gäller tillväxten och tror att BNP-tillväxten kommer att vara svagare 2026 än 2025, samtidigt som man tror att inflationen kommer att sjunka till så lågt som 1,7% nästa år”, säger Michael Field, europeisk marknadsstrateg på Morningstar.
”Men om inflationen kommer att underskrida målet och tillväxten är svag, finns det inget som hindrar ECB från att sänka räntan ytterligare. En teori som stämmer överens med ekonomernas förväntningar, där vissa pekar på ytterligare sänkningar på 50 räntepunkter under de kommande 12 månaderna.”
Mötet i december kommer att följas noga, då ECB:s personal kommer att presentera nya prognoser för inflationen och tillväxten i euroområdet, inklusive en prognos för 2028 för första gången.
ING:s chefsekonom Carsten Brzeski varnar för att risker som fördröjda effekter av amerikanska tullar, en starkare EUR, politisk osäkerhet i Frankrike och långsamma finanspolitiska stimulansåtgärder i Tyskland kan motivera ytterligare en eller två sänkningar. ”Även om ECB verkar vila mer bekvämt på sina meriter än tidigare kommer personalens prognoser i december att vara avgörande och kan fortfarande störa den goda situationen. Om inflationsprognoserna för 2028 hamnar under 1,7% ökar sannolikheten för ännu en räntesänkning”, tillägger Brzeski.
DZ Bank förväntar sig till och med en omedelbar åtgärd, med en prognos om en sänkning med 0,25 procentenheter i december och inga ytterligare åtgärder under 2026, då inflationen sjunker till 1,9%.
Goldman Sachs förväntar sig däremot att ECB kommer att behålla sin inlåningsränta på 2% fram till 2026, såvida inte inflationen sjunker kraftigt. ”Vi förväntar oss att ECB kommer att behålla sin ränta på 2%, med tanke på inflationen som ligger på målet och den tyska finanspolitiska expansionen, men vi utesluter inte en återgång till räntesänkningar om inflationen börjar mattas av”, skriver banken i sin investeringsprognos för 2026.
Kommer ECB att höja räntorna 2026?
En minoritet varnar för att bankens nästa drag faktiskt kan bli en räntehöjning. Österrikes centralbankschef Martin Kocher ser en ”lika stor chans” för en räntesänkning som för en räntehöjning som ECB:s nästa drag.
ECB:s styrelseledamot Isabel Schnabel varnar för att inflationsriskerna i euroområdet har skiftat uppåt i takt med att ekonomin tar fart och regeringarna ökar sina militär- och infrastrukturutgifter. Hon förväntar sig en återhämtning i ekonomin, ett minskat produktionsgap och en betydande finanspolitisk stimulans, och drar slutsatsen att inflationsriskerna nu är ”något uppåtgående”.
Deutsche Bank Research instämmer i denna uppfattning och säger: ”Vi anser att en första räntehöjning på 25 räntepunkter redan i slutet av 2026 är möjlig, delvis på grund av det hotande inflationstrycket från Tysklands expansiva finanspolitik och strukturella flaskhalsar på arbetsmarknaden.”
Inflationen kommer att underskrida målet 2026 – men riskerna pekar åt båda hållen
ECB:s grundscenario är dock att inflationen kommer att underskrida målet. Enligt personalens aktuella prognos från juni kommer inflationen att stabiliseras på 2,1% 2025 och underskrida målet på 1,7% 2026. Kärninflationen, som exkluderar energi- och livsmedelspriser, förväntas uppgå till 2,4% 2025, 1,9% 2026 och 1,8% 2027. De flesta framåtblickande indikatorerna stöder denna disinflationstrend, med en dämpad lönetillväxt, förbättrad produktivitet tack vare digitalisering och AI samt avtagande energi- och livsmedelsinflation. Valutatrenderna kan förstärka trenden, eftersom en svagare amerikansk dollar kan pressa inflationen i euroområdet under målet.
DWS:s Eichmann förväntar sig en inflationstakt på 2,1% i år och 2,0% 2026, vilket innebär att ECB i princip når sitt mål.
Men Schnabels varning lyfter fram uppåtrisker, vilket gör december månads första inflationsprognos för 2028 avgörande för nästa politiska beslut.
Hur ser utsikterna ut för tillväxten i euroområdet 2026?
Tillväxten förväntas förbli blygsam, men analytikerna räknar med en svag uppgång 2026 när de tyska finanspolitiska stimulansåtgärderna träder i kraft. ECB:s prognoser från juni förutspår en real BNP-tillväxt på 0,9 % 2025, 1,1% 2026 och 1,3% 2027. DWS prognostiserar en tillväxt på cirka 1,1% 2026, vilket Eichmann kallar ”svag, trög tillväxt – men utan ytterligare inflationstryck”.
Överföringen av ECB:s räntesänkningar pågår fortfarande. ”Vibör inte underskatta att överföringen av ECB:s politik tar tid – cirka nio till 18 månader. Den gradvisa överföringen av lägre räntor börjar visa sig. Det gör oss försiktigt optimistiska inför tillväxtutsikterna”, säger Bastian Freitag, chef för räntebärande värdepapper i Tyskland på Rothschild & Co Wealth Management.
Vi förväntar oss en tillväxt på cirka 1,1% för euroområdet, alltså en svag och trög tillväxt – men utan ytterligare inflationstryck.
Oliver Eichmann, DWS
Vad innebär räntepausen för obligationsmarknaderna?
Räntorna på statsobligationer i eurozonen är fortsatt höga – med en 10-årig tyska statsobligationsränta på nära 2,68% – vilket återspeglar högre emissioner, finanspolitiska orosmoln och osäkra tillväxtutsikter. Obligationer med kortare löptider, som är mer känsliga för ECB:s räntebeslut, har varit stabila men kan bli volatila om ECB ändrar sin hållning. Enligt Eichmann på DWS skulle ”priserna på obligationer med kortare återstående löptider sjunka kraftigare om ECB skulle signalera räntehöjningar, i motsats till våra förväntningar. Men eftersom vårt basscenario utgår från oförändrade centralbanksräntor ser vi för närvarande små rörelser i den korta änden av avkastningskurvan”.
Chris Iggo, CIO Core Investments på AXA Investment Managers, påpekar att lägre finansieringskostnader lockar företag till marknaden, med ”många emittenter som kommer till marknaden och minskade ränteskillnader”. Investerarna har reagerat genom att rotera till obligationer och krediter med längre löptid, även om förväntningarna på ytterligare sänkningar från ECB fortfarande är begränsade.
När är det sista ECB-mötet 2025?
• 18 december 2025
