Det viktigaste i korthet
- ECB behöll styrräntorna på 2,25 % efter höjningen med 0,25 procentenheter i juni.
- Energipriserna har skjutit i höjden sedan månadens början i takt med att konflikten mellan USA och Iran återigen blossat upp.
- Marknaderna räknar med ytterligare en räntehöjning i september, och sannolikheten för en ny höjning i december ligger på nära 50 procent.
Europeiska centralbanken lämnade på torsdagen sin styrränta oförändrad på 2,25 %, precis som väntat, trots en förnyad eskalering i Mellanöstern som ledde till stigande energipriser.
”Utsikterna för energipriserna är visserligen mycket volatila, men ligger för närvarande nära basscenariot i Eurosystemets personalprognoser från juni och betydligt över de nivåer som noterades före konflikten i Mellanöstern”, uppgav ECB i sitt pressmeddelande.
ECB konstaterade att osäkerheten fortfarande är stor och att energichockens fulla inverkan på inflationen ännu inte har visat sig fullt ut.
Reaktionen på aktie-, obligations- och valutamarknaderna var dämpad, eftersom räntebeslutet i stort sett hade förväntats.
”Att ECB lämnade räntorna oförändrade var väl förutspått och något som ekonomerna hade räknat med”, säger Michael Field, Morningstars chefsstrateg för de europeiska marknaderna. ”Men det viktigaste i dagens uttalande handlade om framtidsutsikterna. Förväntningarna på att banken kan höja räntorna ännu en gång i september ökar, med tanke på det pågående kriget i Iran och att oljepriset återigen ligger över 98 USD per fat.”
De av Iran stödda huthierna återupptog den 23 juli sina attacker mot handelsfartyg för första gången på flera månader, vilket utvidgade konflikten bortom Hormuzsundet till en annan viktig oljetransportled i Röda havet.
Terminsmarknaderna har under den senaste veckan omvärderat utsikterna för ECB, vilket har lett till att ränteförväntningarna har stigit. Marknaderna räknar nu med en betydligt högre sannolikhet för räntehöjningar i september och december, samt en högre toppnivå för styrräntan under det kommande året.
Vilka är ECB:s viktigaste räntor?
ECB inledde en cykel av räntehöjningar i juli 2022 och höjde inlåningsräntan från -0,50 % till 4,00 % genom tio höjningar i rad. Från och med september 2023 sänkte ECB räntorna åtta gånger, vilket förde jämförelseindexet tillbaka till 2,00 %, innan beslutsfattarna återupptog åtstramningen i juni 2026.
Sedan den 17 juni är ECB:s tre styrräntor följande:
- Inlåningsränta: 2,25 % (en höjning från 2,00 %)
- Huvudrefinansieringsräntan: 2,40 % (en höjning från 2,15 %)
- Marginalutlåningsfacilitet: 2,65 % (en ökning från 2,40 %)
Inflationsutsikterna försämras i takt med att olje- och gaspriserna stiger kraftigt
Den slutgiltiga inflationen i euroområdet för juni uppgick till 2,8 %, vilket stämde överens med den preliminära uppskattningen och låg under konsensusprognosen på 3 %, men fortfarande över ECB:s mål på 2 %. Kärninflationen, som exkluderar volatila komponenter såsom energi och livsmedel, bekräftades också till 2,4 %, en nedgång från 2,5 % i maj.
Goldman Sachs menar att den senaste tidens energiprischock i stort sett har upphävt de disinflationstendenser som kunde skönjas tidigare i år.
Priset på Brent-råolja har stigit med 35 % sedan början av juli i takt med att konflikten i Mellanöstern har spridit sig. På samma sätt har naturgaspriserna skjutit i höjden, och jämförelseindexet för TTF:s närmaste leveransmånad har stigit med 51 % sedan månadens början.
”Vi räknar fortfarande med att ECB-rådet kommer att höja räntan en andra gång vid sitt möte i september”, säger analytikerna. ”Vårt grundscenario är visserligen att ECB därefter låter räntan vara oförändrad, men riskerna pekar mot ytterligare åtstramningar om de ihållande höga energipriserna leder till att inflationsutsikterna försämras ytterligare.”
Enligt Goldman Sachs finns det dock inga tecken på andraordenseffekter, där företagen överför de högre kostnaderna till konsumenterna, som i sin tur kräver högre löner.
”Den senaste uppgången i energipriserna har väckt ny oro för en mer utdragen stagflationschock, vilket har lett till att investerarna nu räknar med högre inflation”, säger Deutsche Bank Research. Marknaderna räknar nu med ECB:s stramaste penningpolitiska kurs på flera månader.
DWS:s ekonomer förutspår att den totala inflationen kommer att återgå till 2 % under andra halvåret nästa år, kanske till och med ligga en aning under den nivån. Samtidigt kommer kärninflationen sannolikt att ligga kvar på en något högre nivå, främst på grund av inflationen inom tjänstesektorn.
När hålls ECB:s nästa möten under 2026?
- 10 september 2026
- 29 oktober 2026
- 17 december 2026
Kommer ECB att höja räntorna i september?
Marknaderna prissätter nu en hög sannolikhet för en räntehöjning i september. BlackRocks analytiker ser dessutom ”begränsade tecken på andraordenseffekter i detta skede, och den nuvarande energikrisen är fortfarande mindre allvarlig än den som inträffade 2022.”
”Därför anser vi att det är osannolikt att vi kommer att få se en långvarig räntehöjningscykel som leder till ett mycket restriktivt ränteklimat (över ECB:s ränta på 3 procent). Marknaderna verkar prisa in en avmattning snarare än en recession, och tillväxten förväntas förbli positiv, om än under trendnivån”, säger BlackRocks analytiker.
Amundi Investment Solutions räknar med ytterligare en förebyggande räntehöjning i september. ”Kärninflationen ligger fortfarande över ECB:s mål, men den svaga ekonomiska tillväxten talar emot en långvarig räntehöjningscykel”, säger Thomas Kruse, investeringschef på Amundi Germany. ”När inflationen gradvis normaliseras kan ECB i slutändan återuppta räntesänkningarna under tredje kvartalet 2027.”
”ECB befinner sig just nu i en något besvärlig situation, med så många rörliga delar i ekvationen som alla sänder olika signaler”, säger Field från Morningstar. ”Inflationen är på väg nedåt och den ekonomiska tillväxten är svag, vilket normalt sett skulle kräva räntesänkningar. Men den underliggande farhågan är att det pågående kriget kommer att få inflationen att blossa upp igen.”
”Med tanke på allt detta har ECB valt att inta en avvaktande hållning och förbereder sig på att vidta ytterligare åtgärder längre fram om det skulle behövas. För investerarna ses denna strategi som försiktig, och aktiemarknaderna håller i allmänhet ställningarna trots den ökade osäkerheten”, tillägger Field.
Hur kommer de höjda räntorna att påverka mig?
Aktiemarknaderna tenderar att falla när investerarna förväntar sig räntehöjningar. På obligationsmarknaderna leder högre räntor till att avkastningen stiger och obligationspriserna sjunker. Högre räntor gör också befintliga obligationer – särskilt sådana som emitterades när räntorna var lägre – mindre attraktiva.
Sparkontoägare, å andra sidan, gynnas i allmänhet eftersom bankerna brukar höja räntorna på sparkonton. De räntor som erbjuds insättarna påverkas främst av ECB:s inlåningsfacilitet, som fastställer den ränta som bankerna erhåller för att placera pengar hos ECB över natten. Låntagare drabbas däremot av högre lånekostnader eftersom bolån och konsumentlån blir dyrare.
