Det viktigaste i korthet
- Ekonomer förväntar sig att ECB ska höja sin inlåningsränta med 0,25 procentenheter till 2,50 % den 10 september.
- Räntepolitiken därefter är mer osäker, då marknadsaktörerna räknar med ytterligare höjningar, medan vissa analytiker förväntar sig en längre paus efter september eftersom effekterna i andra ledet på priserna fortfarande är begränsade.
- ECB:s uppdaterade prognoser för inflation och tillväxt förväntas endast innehålla mindre justeringar, och inflationen förväntas fortfarande återgå mot målet under 2027.
Europeiska centralbanken ser ut att höja sina styrräntor med 0,25 procentenheter den 10 september, då de kraftigt stigande energipriserna driver upp inflationen ytterligare över ECB:s mål på 2 procent.
Inflationen i euroområdet ökade till 3,3 % i augusti från 2,9 % i juli, enligt Eurostats preliminära uppskattning. Kärninflationen, som exkluderar energi och livsmedel, sjönk till 2,4 % från 2,5 %, medan energiinflationen steg till 14,3 % från 10,3 % i juli.
Inflationsdata presenterades mot bakgrund av fallande aktier och turbulens på de globala obligationsmarknaderna, då förnyade missilattacker mellan Iran och USA drev upp oljepriserna och spädde på inflationsoron.
Marknaderna förväntar sig en räntehöjning från ECB den 10 september
”Även om endast ett fåtal ECB-ledamöter har uttalat sig offentligt om utsikterna för monetär politik under de senaste veckorna, räknar vi fortfarande med att inlåningsräntan kommer att höjas med 25 baspunkter till 2,50 % nästa vecka, eftersom riskerna för inflationsutsikterna fortfarande lutar åt uppåtsidan”, säger Ulrike Kastens, seniorekonom på DWS.
Joachim Schallmayer, chef för kapitalmarknader och strategi på DekaBank, räknar också med att centralbankerna kommer att höja räntorna på torsdag. ”ECB:s ordförande Christine Lagarde signalerade detta ganska tydligt vid presskonferensen i juli när hon sa att om inte dataen skulle ha försämrats avsevärt fram till dess – vilket de hittills inte har gjort – skulle förutsättningarna vara på plats för en räntehöjning.”
På swapmarknaderna, där investerare handlar med förväntningar om framtida räntor, har prissättningen en sannolikhet för en räntehöjning på 0,25 procentenheter vid ECB:s nästa möte som är cirka 99 procent. Nästan ytterligare två höjningar av samma storlek är inprisade under de kommande tolv månaderna, varav en redan i december och en eventuell andra under andra eller tredje kvartalet 2027.
”Eftersom inflationen fortfarande ökar i takt är det så gott som säkert att ECB kommer att höja räntan vid nästa veckas möte, vilket stämmer överens med våra förväntningar. Till skillnad från marknaderna anser vi dock att det är för tidigt att räkna med en tredje räntehöjning, särskilt med tanke på att det underliggande pristrycket för närvarande fortfarande är begränsat”, säger Leo Barincou, seniorekonom på Oxford Economics.
Vilka är ECB:s viktigaste räntor?
ECB höjde sin inlåningsränta till 2,25 % i juni 2026, efter åtta sänkningar som hade fått den att sjunka från 4,00 % till 2,00 %.
Sedan den 17 juni har ECB:s tre styrräntor varit följande:
- Räntan på inlåningsfaciliteten: 2,25 %
- Huvudrefinansieringsränta: 2,40 %
- Marginalutlåningsfacilitet: 2,65 %
Kommer ECB att höja räntorna igen efter september?
Eftersom det finns få tecken på att de högre energipriserna leder till snabbare lönetillväxt, ifrågasätter ekonomer om ytterligare en höjning kommer att bli nödvändig efter september.
”Så länge inflationen främst drivs av energipriserna skulle det inte vara särskilt meningsfullt att höja räntorna ytterligare efter nästa vecka, och det skulle kunna skada ekonomin i euroområdet”, säger Carsten Brzeski, global chef för makroekonomi på ING.
Han beskriver den förväntade åtgärden nästa vecka som en försäkring mot risken att högre energikostnader sprider sig till priser och löner i allmänhet. En inlåningsränta på 2,50 % skulle fortfarande ligga inom det intervall som ECB betraktar som neutralt, säger han. Ytterligare höjningar skulle signalera en inriktning mot att dämpa den ekonomiska aktiviteten.
Stigande obligationsräntor leder redan till stramare villkor för finansiering, vilket minskar behovet av ytterligare räntehöjningar, menar Brzeski. Ökande skillnader i lånekostnader mellan länderna i euroområdet kan skapa ytterligare problem.
Kastens från DWS ser inte heller något större behov av en restriktiv monetär politik. Den hårda konkurrensen begränsar företagens möjlighet att föra över högre kostnader till konsumenterna, samtidigt som den relativt måttliga löneutvecklingen gör det osannolikt att en självförstärkande inflationsprocess uppstår, säger hon.
DWS förutspår att inlåningsräntan kommer att ligga kvar på 2,50 % efter höjningen i september fram till slutet av prognosperioden på 12 månader i september 2027. Kastens räknar dock med att Lagarde kommer att hålla ytterligare höjningar öppna och betona att besluten beror på kommande data.
Schallmayer från Deka säger: ”Vi anser att två räntehöjningar – den i juni och den förväntade höjningen i september – är tillräckliga för att möta de stigande energipriserna. Förutsatt att det inte uppstår några andrahandsverkningar tror vi att ECB kan avstå från ytterligare åtstramningar. Vi förväntar oss inte sådana verkningar och räknar med en längre paus efter september, som kommer att pågå fram till slutet av nästa år.”
Andra ordningens effekter uppstår när högre priser slår igenom på lönerna och i sin tur leder till ytterligare prisökningar.
När hålls ECB:s nästa möten under 2026?
- 29 oktober 2026
- 17 december 2026
Det starkaste argumentet mot en långvarig räntehöjningscykel är de begränsade beläggen för att energichocken skulle leda till en sådan självförstärkande inflation. ”För närvarande finns det inga tecken på att de underliggande inflationstrycken blir mer omfattande”, säger Kastens. Hon pekar på en måttlig lönetillväxt, stabila inflationsförväntningar och konkurrens som begränsar företagens möjlighet att föra över högre kostnader till konsumenterna.
Dekas Schallmayer säger att han monitorerar den förhandlade löneutvecklingen och löneglidningen – skillnaden mellan ökningen av de faktiska lönerna per anställd och de kollektivt förhandlade löneökningarna – för att bedöma om det börjar uppstå effekter i andra led. Hittills ser han inga tecken på sådana effekter.
Den ekonomiska motståndskraften ger dock beslutsfattarna handlingsutrymme. Mark Haefele, investeringschef på UBS Global Wealth Management, pekar på en ökad tillverkningsaktivitet, medan Kastens konstaterar att utlåningen till företag fortsätter att öka trots högre räntor.
Varför bensin- och oljepriserna fortfarande är höga
Den förnyade upptrappningen av spänningarna mellan USA och Iran gör att riskerna för energiförsörjningen förblir höga. Europa står dessutom inför låga lagringsnivåer av naturgas, vilket förväntas driva upp grossistpriserna ytterligare. De nederländska TTF-jämförelseindexen för naturgas steg den 2 september till över 72 EUR per megawattimme, vilket är den högsta nivån på mer än tre och ett halvt år.
I kombination med högre transportkostnader och torka-relaterade prisökningar på livsmedel och industriprodukter kan dessa påfrestningar fördröja återgången till en total inflation under 2 % till slutet av 2027, säger Brzeski från ING.
Schallmayer förväntar sig att priset på Brent-råolja ska sjunka mot 80 USD per fat vid årets slut och ligga på omkring 70 USD om 12 månader. Förnyade attacker mot energiinfrastrukturen utgör fortfarande den största risken, vilket potentiellt kan driva upp priserna till över 100 USD igen.
Inga större förändringar förväntas i ECB:s uppdaterade inflations- och tillväxtprognoser
ECB:s experter kommer även att offentliggöra uppdaterade kvartalsprognoser för inflation och tillväxt, men ekonomer räknar endast med mindre justeringar av prognoserna från juni.
I juni uppgav personalen att de räknar med att inflationen i genomsnitt kommer att ligga på:
- 3,0 % år 2026
- 2,3 % år 2027
- 2,0 % år 2028
När det gäller kärninflationen, som exkluderar energi- och livsmedelspriserna, prognostiserade de en genomsnittlig nivå på 2,5 % under 2026 och 2027 samt 2,2 % under 2028.
ECB:s experter justerade i juni sina prognoser för ekonomisk tillväxt i euroområdet till följande:
- 0,8 % år 2026
- 1,2 % år 2027
- 1,5 % år 2028
Kastens räknar med att det centrala budskapet i inflationsprognoserna kommer att förbli oförändrat: Den totala inflationen bör återgå mot målet på 2 % under andra halvåret 2027.
