Det viktigaste i korthet
- Enligt Eurostats preliminära uppskattning steg inflationen i euroområdet till 3,0 procent på årsbasis i april, vilket överensstämmer med konsensusprognosen.
- Kärninflationen uppgick till 2,2 procent på årsbasis, vilket är en liten nedgång jämfört med mars månads 2,3 procent och ligger under konsensusprognosen på 2,3 procent.
- Derivatmarknaderna fortsätter att räkna med upp till tre räntehöjningar från ECB i år.
Konsumentpriserna i euroområdet steg med 3,0 procent på årsbasis i april, enligt Eurostats preliminära uppskattning. Detta kan jämföras med mars månads siffra på 2,6 procent, då den årliga energiinflationen beräknas ha stigit till 10,9 procent. Den totala siffran låg i linje med konsensusprognoserna och ligger fortfarande klart över Europeiska centralbankens inflationsmål på 2 % på medellång sikt.
Den senaste veckans uppgång i oljepriserna och inflationsförväntningarna har lett till en förändring i marknadens prissättning av ECB:s räntebeslut senare i år. Terminsmarknaderna räknar nu med upp till tre räntehöjningar på 0,25 procentenheter under 2026, och det blir allt mer troligt att den första höjningen kommer i juni.
Kärninflationen, som exkluderar volatila komponenter som energi och livsmedel, uppgick till 2,2 procent i april, jämfört med 2,3 procent i mars, vilket var något lägre än förväntat. ”Det brukar ta flera månader innan högre energipriser slår igenom fullt ut i inflationen”, säger Michael Field, Morningstars chefsstrateg för de europeiska marknaderna. ”Dessa effekter kommer sannolikt att bli synliga först under de kommande månaderna och beror på hur länge energipriserna förblir höga.”
Enligt Eurostats beräkningar steg energipriserna med 10,9 procent i april, jämfört med 5,1 procent i mars, medan prisökningen på tjänster sjönk till 3,0 procent, en nedgång från 3,2 procent i mars.
Priserna på livsmedel, alkohol och tobak steg med 2,5 procent, vilket är en liten ökning jämfört med 2,4 procent i mars, och priserna på industriella varor exklusive energi steg med 0,8 procent, vilket är en ökning jämfört med 0,5 procent i mars.
Brentoljan är fortfarande cirka 50 procent dyrare än före utbrottet av kriget mellan USA och Iran i slutet av februari.
Hur ser inflationsutsikterna ut för 2026?
Den största förändringen ligger dock i utsikterna för resten av 2026. Det som en gång såg ut som en stadig disinflationstrend har förvandlats till mer osäkra utsikter som präglas av geopolitiska spänningar, volatila energipriser och svagare tillväxtsignaler i hela EUR-området.
”På kort sikt kan inflationssiffrorna för april se något mer dämpade ut. Från och med maj räknar vi dock med ett ytterligare uppåtriktat tryck”, säger Martin Moryson, global ekonomichef på DWS. ”Den egentliga uppgången, som drivs av höga energipriser, kommer senare: Vi förväntar oss en topp på omkring 3,5 procent i slutet av sommaren, innan den totala inflationen gradvis avtar igen – främst på grund av baseffekter”, säger han.
I mars reviderade ECB:s experter sina prognoser för den ekonomiska tillväxten i euroområdet till:
- 0,9 procent år 2026 (en nedgång från 1,2 procent i prognosen från december)
- 1,3 procent år 2027 (en minskning från 1,4 procent)
- 1,4 procent år 2028 (oförändrat)
En blandad bild av inflationen i euroområdet
Inflationen varierade kraftigt inom unionen, med årstakter som sträckte sig från 2,3 procent i Finland till 6,2 procent i Bulgarien.
Italiens årliga inflation steg till 2,9 procent i april från 1,6 procent i mars. Tysklands inflation ökade något till 2,9 procent från 2,8 procent, Frankrikes till 2,5 procent från 2,0 procent och Spaniens till 3,5 procent från 3,4 procent.
