Det viktigaste i korthet
- Marknadens förväntningar på framtida räntesänkningar har förändrats radikalt sedan olje- och gaspriserna skjutit i höjden efter kriget i Iran, och marknaden räknar nu med upp till två räntehöjningar under resten av 2026.
- Inflationen i euroområdet förväntas bli högre.
- Tillväxtprognoserna justeras nedåt på grund av stigande energipriser.
Europeiska centralbanken förväntas hålla räntorna oförändrade den 19 mars, trots farhågor om stigande inflation i euroområdet till följd av kraftigt stigande priser på olja och naturgas.
Stämningsläget har förändrats avsevärt sedan de israelisk-amerikanska attackerna mot Iran skakade om de globala energimarknaderna, och förväntningarna på räntesänkningar från ECB har ersatts av satsningar på räntehöjningar under 2026.
Terminsmarknaderna, som i realtid speglar investerarnas förväntningar på centralbankernas framtida styrräntor, prisar nu in en till två höjningar på 25 räntepunkter under resten av 2026.
”ECB kommer sannolikt att avvakta med räntebeslutet vid sitt möte nästa vecka”, säger Grant Slade, internationell ekonom på Morningstar.
Han anser att finansmarknaderna har överreagerat kraftigt. ”Vi tror inte att konflikten i Mellanöstern i någon större utsträckning förändrar utsikterna för styrräntorna i euroområdet 2026, förutsatt att konflikten förblir relativt kortvarig.”
En ytterligare räntesänkning i slutet av 2026 kan fortfarande bli aktuell när inflationspressen från Mellanöstern avtar under de kommande två till tre kvartalen, tillägger han.
Ekonomer förväntar sig att ECB kommer att behålla räntorna oförändrade i mars
Carsten Brzeski, global makroekonomichef på ING, förväntar sig att ECB kommer att behålla räntorna oförändrade nästa vecka.
”Diskussionen om ytterligare räntesänkningar är i stort sett avslutad”, säger han.
”När ECB sammanträder den 19 mars kommer det makroekonomiska läget att ha förändrats avsevärt sedan förra mötet. Med tanke på konflikten i Mellanöstern bör risken för att inflationen hamnar under målet – och alla diskussioner om ytterligare räntesänkningar – definitivt vara utesluten”, tillägger Brzeski.
Eftersom priserna på Brent-råolja har stigit med cirka 54 % och jämförelseindexen för TTF-gas med ungefär 61 % sedan attackerna inleddes den 28 februari, har analytikerna omvärderat de potentiella effekterna på inflationen och den ekonomiska tillväxten i euroområdet.
ECB offentliggör uppdaterade prognoser för inflation och tillväxt i euroområdet
ECB:s experter kommer även att lägga fram en ny omgång kvartalsprognoser vid mötet i mars.
”Även om den nuvarande oljeprischocken skulle vara kortvarig, skulle den ändå påverka inflationen med en viss fördröjning – till exempel via försörjningskedjorna eller genom högre bensinpriser för konsumenterna under vintern”, säger Brzeski.
”Det är dags för ett panikrum i ECB:s ’bra läge’”, tillade han, med hänvisning till ECB-ordförande Christine Lagardes upprepade uttalanden om att inflationen befinner sig ”i ett bra läge”.
”Det viktigaste budskapet från styrmötet kommer sannolikt att vara att läget är alltför osäkert. Så länge ekonomin inte försämras avsevärt finns det starka skäl att hålla räntorna oförändrade för tillfället. ECB:s näst viktigaste verktyg är ord. Och det är just det verktyget som man kommer att använda nästa vecka. Den avgörande frågan blir om ECB:s tonfall förändras”, enligt Brzeski.
Nästa vecka blir en hektisk vecka för centralbankerna, då den amerikanska centralbanken Federal Reserve fattar beslut om räntorna på onsdag och den schweiziska centralbanken, Bank of England, Riksbanken och ECB följer efter på torsdag.
Vilka är ECB:s styrräntor?
ECB:s första räntesänkning genomfördes i juni 2024, och totalt åtta räntesänkningar har sänkt räntan på inlåningsfaciliteten från 4,00 % till den nuvarande nivån på 2,00 %. Sedan den 11 juni 2025 ligger ECB:s tre styrräntor på:
- Ränta på inlåningsfaciliteten: 2,00 %
- Huvudrefinansieringsräntan: 2,15 %
- Marginalutlåningsfacilitet: 2,40 %
Den kraftiga prisökningen på energi väcker nya farhågor om inflationen i euroområdet
Om konflikten förblir relativt kortvarig kommer energipriserna sannolikt att sjunka under andra halvåret 2026, säger Slade på Morningstar. ”Men inflationen kommer ändå att stiga igen under de kommande kvartalen när energiprisuppgången slår igenom i den totala HIKP-inflationen. Följaktligen kan vi få se en något mer försiktig ECB vid penningpolitiska möten fram till hösten.”
Den amerikanska dollarn har stärkts kraftigt mot euron, vilket har vänt på bilden av en stark euro som skulle dämpa den importerade inflationen i euroområdet. Den gemensamma valutan handlades till 1,1778 mot dollarn före attackerna och har sedan dess sjunkit till 1,1457, vilket gör importvaror – inklusive energi – dyrare för köpare i euroområdet.
”Mot bakgrund av stigande energipriser har inflationsriskerna ökat avsevärt – särskilt eftersom de senaste årens högre levnadskostnader har rotat sig djupt i konsumenternas medvetande”, säger Ulrike Kastens, seniorekonom på DWS. ”Det tog trots allt fem år innan de reala löneförluster som ackumulerats sedan pandemins början till stor del hade kompenserats. Särskilt med tanke på den fortsatt strama arbetsmarknaden och företagens möjlighet att höja priserna har risken för andrahandseffekter ökat”, tillägger hon.
”Det är dock osannolikt att ECB reagerar impulsivt; det krävs mer än bara en dålig inflationssiffra i mars”, enligt Kastens.
Utsikterna för den europeiska tillväxten försämras
Brzeski på ING säger att uppgifterna om den ekonomiska tillväxten för närvarande är mycket tvetydiga. ”De senaste undersökningarna har varit ganska positiva, medan de faktiska siffrorna – särskilt från Tyskland – har varit ganska nedslående.”
Deutsche Bank har sänkt sin prognos för den tyska ekonomin 2026 från 1,5 % till 1,0 % och menar att de kraftigt stigande energipriserna och den geopolitiska osäkerheten kommer att motverka tillväxtimpulsen från en omfattande finanspolitisk stimulans. ”Detta kommer att tynga Tysklands handelsbalans, dämpa konsumenternas konsumtion och förvärra de befintliga konkurrensutmaningarna för den tyska industrin”, enligt analysrapporten.
Enligt Ifo-institutet uppgår krigets negativa inverkan på den tyska ekonomiska tillväxten, i ett scenario där konflikten eskalerar, till sammanlagt 0,8 procentenheter under innevarande och nästa år jämfört med scenariot före kriget.
Tillväxten i euroområdet kan minska med 0,2 % år 2026 om konfliktens effekter kvarstår, enligt det brittiska National Institute of Economic and Social Research.
Kommer ECB att sänka räntorna 2026?
Kastens från DWS säger att hon förväntar sig att ECB:s inlåningsränta kommer att ligga kvar på 2,0 % under de kommande månaderna. ”Om det skulle bli nödvändigt skulle ECB dock sannolikt agera snabbare idag än vad man gjorde 2022 för att i ett tidigt skede motverka stigande inflationsförväntningar”, sade hon.
”Den avgörande faktorn kommer att vara hur länge kriget med Iran pågår och hur länge det fortsätter att orsaka betydande störningar på energimarknaderna. Eftersom det inte finns något enkelt svar på den frågan blir det desto viktigare för ECB:s ordförande Christine Lagarde att tydligt klargöra att den kraftiga inflationsuppgången under 2022 och 2023 inte kommer att upprepas. Räntehöjningar blir därför allt mer troliga, medan räntesänkningar inte längre är aktuella”, enligt Kastens.
ING:s Brzeski tillägger: ”Om Hormuzsundet skulle blockeras under flera månader och oljepriset stiga till 110–120 dollar per fat, kan jag tänka mig att ECB höjer räntan en eller två gånger i år.”
När är ECB:s möten under 2026?
- 30 april 2026
- 11 juni 2026
- 23 juli 2026
- 10 september 2026
- 29 oktober 2026
- 17 december 2026
