Det viktigaste i korthet
- Marknaderna räknar inte med någon räntehöjning vid ECB:s möte den 30 april, eftersom ordförande Christine Lagarde säger att det krävs mer information innan man ändrar penningpolitiken.
- Marknaden har nu prisat in två räntehöjningar för 2026, eftersom de stigande energikostnaderna förväntas slå igenom i både den totala och kärninflationen.
- Energipriserna förväntas driva upp inflationen under de kommande månaderna, även om den fulla effekten kommer att märkas först efter en viss fördröjning.
Det verkar mest troligt att räntan kommer att ligga kvar på nuvarande nivå när Europeiska centralbanken sammanträder den 30 april, även om stigande olje- och gaspriser fördunklar inflationsutsikterna och försvårar beslutsfattarnas nästa steg.
Sedan kriget i Iran bröt ut har energipriserna skjutit i höjden, vilket har lett till en kraftig förändring av marknadens förväntningar. Marknaderna, som före energichocken lutade åt en eventuell räntesänkning, prisar nu in två räntehöjningar fram till slutet av 2026. Ränteterminerna – derivatmarknader där investerare handlar med förväntningar om framtida räntor – indikerar för närvarande två höjningar på 0,25 procentenheter i år, varav den första förväntas äga rum i juni.
ECB:s ordförande Christine Lagarde har förstärkt den rådande konsensusen om att avvakta. I sitt tal i Berlin den 20 april betonade hon att beslutsfattarna fortfarande behöver mer klarhet innan de justerar räntorna, särskilt när det gäller energichockens varaktighet och huruvida de högre kostnaderna kommer att leda till en mer omfattande inflation. Den viktigaste frågan, sade hon, är ”vilken väg vi är på”, med hänvisning till ECB:s tre scenarier för energipriserna, och tillade att euroområdet ännu inte har hamnat mitt i det mest ogynnsamma av de tre.
”Ett oförändrat räntebeslut är det mest troliga utfallet på kort sikt, medan beslutsfattarna utvärderar de senaste siffrorna”, säger Michael Field, Morningstars chefsstrateg för de europeiska marknaderna.
”Läget har uppenbarligen förändrats, men ECB måste fortfarande avgöra om det rör sig om en tillfällig uppgång i energipriserna eller något mer bestående. Om prisökningen på energi visar sig vara varaktig kommer det så småningom att krävas politiska åtgärder. Den största risken ligger i andrahandseffekter, när företagen börjar föra över de högre energikostnaderna till konsumenterna.”
ECB:s beslut kommer samma dag som Bank of Englands nästa penningpolitiska besked, samtidigt som Eurostat planerar att offentliggöra både preliminära siffror för BNP-tillväxten under första kvartalet och inflationen i euroområdet för april. Eurostats senaste slutgiltiga siffror visade att den årliga inflationen uppgick till 2,6 % i mars, en ökning från 1,9 % i februari.
Vilka är ECB:s styrräntor?
ECB:s första räntesänkning genomfördes i juni 2024, och totalt åtta räntesänkningar har sänkt räntan på inlåningsfaciliteten från 4,00 % till den nuvarande nivån på 2,00 %. Sedan den 11 juni 2025 ligger ECB:s tre styrräntor på:
- Ränta på inlåningsfaciliteten: 2,00 %
- Huvudrefinansieringsräntan: 2,15 %
- Marginalutlåningsfacilitet: 2,40 %
Vad man kan förvänta sig av ECB:s möte den 30 april
”Marknaderna kommer att följa formuleringarna i det penningpolitiska uttalandet noga”, tillägger Field från Morningstar. Om ECB återigen bekräftar sin inställning att besluten ska baseras på aktuella data och fattas möte för möte – och att man noga följer utvecklingen – skulle det sannolikt lugna investerarna.
”Men om det finns tecken på att ECB ser en mer strukturell förändring i omvärlden och kanske måste agera, skulle det sannolikt utlösa en reaktion på marknaden”, säger han.
ING:s globala makroekonomichef Carsten Brzeski tror nu att ECB på torsdag kommer att signalera minst en räntehöjning. Banken är i praktiken ”tillbaka i krisläge” och övergår till en mer reaktiv, datadriven strategi, säger han.
”ECB bör inte ha bråttom eller drabbas av panik när det gäller att höja räntorna, men kommer definitivt att vilja framstå som helt fast besluten att agera om det behövs”, tillägger han.
Martin Moryson, global ekonomichef på DWS, förväntar sig inte någon räntehöjning vid mötet. ”Det finns helt enkelt inte tillräckligt med nya uppgifter som motiverar ett sådant steg”, säger han.
Kommer ECB att höja räntorna 2026?
Om man blickar bortom april blir räntehöjningar troliga, säger Moryson. Han tror att två höjningar på 0,25 procentenheter är möjliga. ”Det finns allt fler tecken på att ECB kommer att behöva agera om pristrycket kvarstår”, säger han. ”Ytterligare ränteförändringar under 2026 kommer att bero helt på data – oljepriser, gaspriser, inflationsförväntningar och kärninflationen. ECB kommer inte att binda sig i förväg. Dess uppgift är nu framför allt att förvalta förväntningarna och kommunicera tydligt: vaksam, datadriven och redo att agera.”
ING:s Brzeski lyfter också fram en viktig skillnad jämfört med 2022, då Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina också drev upp energipriserna och inflationen: Konsumenterna är nu betydligt mindre benägna att spendera, vilket bör begränsa de högre energiprisernas inflationspåverkan, men kan komma att tynga tillväxten i större utsträckning. Stämningsindikatorerna tyder redan på en avmattning i den ekonomiska utvecklingen.
Valutautvecklingen ser också annorlunda ut. År 2022 förstärkte en kraftig försvagning av EUR-en den importerade inflationen. I dag ger en starkare EUR åtminstone ett visst skydd för de europeiska konsumenterna, säger Brzeski.
Neuberger Berman förväntar sig att ECB kommer att hålla räntorna oförändrade i april och styra marknadernas fokus mot de kommande siffrorna inför juni, däribland den faktiska inflationen, lönerna och råvarupriserna. En räntehöjning skulle kunna bli aktuell om kärninflationen stabiliseras kring 2,5 % och tillväxten håller i sig, vilket fortfarande är osäkert, skriver företaget i en rapport. ”Om kärninflationen bekräftas ligga kring 2,5 % och tillväxten håller i sig är en höjning i juni möjlig, men vi tror inte att tillväxten kommer att hålla i sig.”
I själva verket kan tillväxtriskerna i slutändan komma att dominera, eftersom ekonomin i euroområdet är mer sårbar än 2022, med tillväxtprognoser för 2026 på mellan 0,8 % och 1,2 %, menar analytikerna. Centralbanken står inför en svår balansgång mellan stigande inflationsrisker och försvagad tillväxt. Denna spänning förvärras av ECB:s historia av politiska felsteg – åtstramningar för tidigt under tidigare kriser och för sent under inflationsuppgången 2022, säger analytikerna.
ECB står inför två scenarier
Kärnan i ECB:s dilemma är hur man ska tolka den aktuella energikrisen. I mars införde centralbanken ett ramverk med tre scenarier – bas-, negativt och allvarligt – som alla är kopplade till olika utvecklingsbanor för energipriserna.
Hittills verkar euroområdet befinna sig någonstans mellan bas- och det negativa scenariot, om än närmare det förstnämnda. Lagarde bekräftade denna uppfattning och påpekade att energipriserna ännu inte har stigit tillräckligt för att helt driva ekonomin in i det negativa scenariot.
Denna bedömning delas av många investerare. Enligt Neuberger Berman placerar de aktuella uppgifterna ”euroområdet mellan bas- och det negativa scenariot, men närmare det förstnämnda”, där inflationen förväntas nå en topp på cirka 3,5 % senare i år och kärninflationen stiga mer måttligt till cirka 2,5 %.
Moryson från DWS instämmer: ”Vi närmar oss alltmer det mellanliggande scenariot”, säger han. Mycket beror på hur länge energipriserna förblir höga och om försörjningsstörningarna – särskilt kring Hormuzsundet – förvärras.
Hur ser framtiden ut för inflationen i euroområdet?
”Den faktiska uppgången, som drivs av höga energipriser, kommer senare: Vi förväntar oss en topp på omkring 3,5 % i slutet av sommaren, innan den totala inflationen börjar sjunka igen – främst på grund av baseffekter”, säger Moryson.
DWS räknar med att inflationen kommer att förbli relativt dämpad i april, på omkring 2,8–2,9 %, då säsongsfaktorer sannolikt tillfälligt kommer att dämpa pristrycket. ”På kort sikt kan inflationssiffrorna för april fortfarande se något lugnare ut”, tillägger Moryson och påpekar att kärninflationen kan förbli stabil eller till och med avta något, eftersom reserelaterade effekter tynger tjänstepriserna. Den största inflationspåverkan av de högre energipriserna kommer att märkas först med en viss fördröjning.
När hålls ECB:s nästa möten under 2026?
- 11 juni 2026
- 23 juli 2026
- 10 september 2026
- 29 oktober 2026
- 17 december 2026
