Det viktigaste i korthet
- De preliminära inflationssiffrorna för euroområdet som offentliggörs på tisdag förväntas visa en kraftig uppgång till följd av högre energipriser.
- En stigande energiprisinflation tenderar att sprida sig genom leveranskedjorna och driva på prisökningar inom andra segment.
- Marknaderna har ändrat sina förväntningar på ECB:s penningpolitik, från att räkna med oförändrade eller lägre räntor till att räkna med flera räntehöjningar i år.
De preliminära konsumentpriserna för euroområdet, som offentliggörs den 31 mars, förväntas enligt FactSets konsensusprognoser uppgå till 2,7 % jämfört med samma månad föregående år. Det är betydligt högre än Eurostats slutgiltiga inflationssiffra på 1,9 % för februari och överstiger Europeiska centralbankens inflationsmål på 2 % på medellång sikt, eftersom energipriserna har skjutit i höjden sedan kriget i Mellanöstern bröt ut den 28 februari.
Detta har lett till en kraftig förändring av förväntningarna på ECB: Terminsmarknaderna räknar nu med två till tre räntehöjningar på 0,25 procentenheter under 2026, och det blir allt mer troligt att den första höjningen kommer redan i juni.
”Den kraftiga uppgången i energipriserna innebär att vi förväntar oss att det även kommer att få vissa spridningseffekter på livsmedelspriserna och kärninflationen”, säger Ángel Talavera, chefsekonom för Europa vid Oxford Economics.
Kärninflationen, som exkluderar volatila komponenter som energi och livsmedel, beräknas uppgå till 2,3 % på årsbasis, vilket är en liten nedgång jämfört med februari månads 2,4 %. Detta tyder på att uppgången i den totala inflationen till stor del beror på högre oljepriser, enligt Michael Field, Morningstars chefsstrateg för de europeiska marknaderna.
Priserna på bensin och diesel har stigit med mellan 20 och 35 % i hela euroområdet bara under mars månad, säger Ulrike Kastens, seniorekonom på DWS. Hon räknar också med att den totala inflationen kommer att uppgå till 2,7 % i mars, och att det finns en risk för att inflationen överstiger 3 % i april.
Goldman Sachs förväntar sig att energiprisernas inflation på årsbasis kommer att stiga till 5,9 % från -3,1 % i februari, även om osäkerheten är mycket stor. Inflationen inom tjänstesektorn, som varit den främsta drivkraften bakom den totala inflationen under de senaste månaderna, beräknas uppgå till 3,3 % på årsbasis, medan varuinflationen sjunker till 0,6 %.
Hur ser inflationsutsikterna ut för 2026?
Ekonomer menar att konsekvenserna av förstörelsen av energiinfrastrukturen i Mellanöstern kommer att märkas på de globala energimarknaderna under månader och år framöver. Enligt Reuters har de iranska attackerna slagit ut omkring 17 % av Qatars exportkapacitet för flytande naturgas. Qatar är en av Europas viktigaste leverantörer.
”Även om man relativt snart skulle hitta ett sätt att få ett slut på de direkta stridigheterna, kommer de oavsiktliga konsekvenserna av konflikten med Iran att kännas av under mycket längre tid än de några veckor som ursprungligen angavs”, säger Alain Bokobza, chef för global tillgångsallokering på Société Générale.
”Tills en avgörande militär intervention eller diplomatiska insatser lyckas förändra situationen kommer Hormuzsundet att förbli stängt för de flesta fartyg. Hämndattacker mot grannstaterna i Gulfregionen har allvarligt skadat produktionskapaciteten för flytande naturgas (LNG) under många månader framöver”, tillägger han. ”Inflationsförväntningarna har skjutit i höjden, vilket har utlöst en samtidig utförsäljning av både aktier och obligationer samtidigt som centralbanker världen över har intagit en mer hökaktig hållning.”
ECB höjde sin inflationsprognos den 19 mars och räknar nu med att den totala inflationen i genomsnitt kommer att uppgå till 2,6 % under 2026, en uppgång från 1,9 % i december. Prognosen för 2027 höjdes till 2,0 % från 1,8 %.
Oxford Economics räknar med att inflationen i euroområdet kommer att uppgå till i genomsnitt 2,9 % år 2026, vilket är nästan dubbelt så mycket som de 1,7 % man hade förväntat sig före kriget i Iran.
Står Europa inför en inflationschock liknande den 2022?
Ralph Solveen, chef för ekonomisk forskning på Commerzbank, menar att även om den aktuella energikrisen väcker minnen från 2021 och 2022, tyder viktiga skillnader på att inflationen kommer att hållas på en betydligt lägre nivå denna gång.
Energipriserna har stigit betydligt mindre än under den tidigare krisen, och de viktigaste drivkrafterna bakom den tidigare uppgången – såsom störningar i leveranskedjorna, livsmedelsbrist, en pandemidriven förändring i efterfrågan och skyhöga fraktpriser – är antingen svagare eller saknas helt. Även om kriget drar ut på tiden anser Commerzbank att det är osannolikt att inflationen kommer att stiga lika kraftigt som för fyra år sedan, och man förväntar sig nivåer runt 3 %, som stiger till 4 % om kriget eskalerar ytterligare.
Tiffany Wilding, förvaltare och ekonom på Pimco, säger att energikrisen 2022, som uppstod när Ryssland angrep Ukraina, ”kolliderade med en ekonomi efter pandemin som präglades av uppdämd efterfrågan, statliga stimulansåtgärder och en stram arbetsmarknad, vilket förstärkte inflationen.”
”I dag är finanspolitiken stramare, arbetsmarknaden är mer flexibel och styrräntorna är redan neutrala till åtstramande, vilket minskar risken för en ihållande inflation”, tillägger hon.
Hur många gånger kommer ECB att höja räntan under 2026?
Talavera från Oxford Economics säger att enligt en ny grundscenario ”tror vi att ECB kommer att höja räntorna i juni och juli för att hålla inflationsförväntningarna i schack och för att signalera att man inte är beredd att upprepa misstagen från energikrisen 2021–2022. Vi förväntar oss att ECB kommer att återta dessa höjningar ganska snabbt under 2027, men om krisen drar ut på tiden kommer risken för större räntesänkningar för att motverka tillväxtbortfallet att öka.”
Andra ekonomer är mindre övertygade om den räntehöjningsbana som finansmarknaderna har börjat prisa in.
Ulrike Kastens på DWS är övertygad om att ECB kommer att gå långsamt fram. ”Hittills har vårt grundscenario varit oförändrade räntor i år. Terminsmarknaderna prissätter dock nu räntehöjningar, med förväntningar som varierar betydligt beroende på hur den politiska situationen mellan USA och Iran utvecklas. Med tanke på det föränderliga geopolitiska landskapet har riskerna lutat åt en mer restriktiv penningpolitik från ECB:s sida, men vi förväntar oss inte något hastigt agerande. En avvaktande hållning förefaller fortfarande lämplig.”
Commerzbanks Solveen förväntar sig inte heller att ECB ska agera omedelbart, men säger att centralbanken, till skillnad från 2021 och 2022, inte kommer att vänta tills inflationen når 8 % innan den reagerar. ”Även med en inflationstakt på 3 % kommer man sannolikt att peka på den tillfälliga karaktären hos den starkare prisökningen. Om inflationen däremot når 4 % till följd av en ytterligare eskalering av kriget är det troligt att man agerar, eftersom betydande andrahandseffekter då skulle utgöra ett hot.”
Field på Morningstar säger att centralbanken ”balanserar på en slak lina i sitt försök att stimulera ekonomin utan att sätta fart på inflationen. Nu när inflationen ökar lutar banken åt andra hållet för att kompensera för detta.”
Är euroområdet på väg mot stagflation?
Energikrisen och dess konsekvenser har också fått ekonomer att sänka sina tillväxtprognoser för euroområdet.
Deutsche Bank har kraftigt sänkt sin prognos för BNP-tillväxten 2026 från 1,1 % till 0,5 % mot bakgrund av konflikten i Mellanöstern. ECB:s ekonomer sänkte också sin tillväxtprognos för 2026 tidigare i mars till 0,9 %, från 1,2 % i december.
Energiförsörjningschocker leder till stagflation, säger Pimcos Wilding. Stagflation är en situation där inflationen är hög samtidigt som den ekonomiska tillväxten är svag och arbetslösheten stiger, vilket ger beslutsfattarna begränsade möjligheter att hantera båda problemen samtidigt. ”Högre energipriser fördjupar befintliga klyftor mellan vinnare och förlorare – och skapar nya – mellan länder, sektorer, företag och hushåll”, säger hon.
