Det viktigaste i korthet
- Utdelningsnedskärningarna är koncentrerade till kapitalintensiva branscher som biltillverkare och telekomföretag.
- De tre viktigaste varningssignalerna för eventuella utdelningssänkningar är höga utdelningsandelar, svaga ekonomiska vallgravar och försämrad finansiell ställning.
- En hög utdelningsavkastning efter en sänkning kan ibland vara ett tecken på en fallande aktiekurs snarare än en attraktiv investeringsmöjlighet.
Under den senaste rapportsäsongen har många stora europeiska företag höjt utdelningarna till aktieägarna, vilket innebär att den senaste tidens trend fortsätter. Det finns dock flera uppmärksammade undantag från denna trend.
Tack vare stabila resultat och en sund kassaflödesgenerering har många av dessa företag kunnat öka sina intäkter, och bland europeiska företag är det fortfarande betydligt fler som höjer utdelningen än som sänker den.
Sju av de 100 största aktierna i Morningstar Europe Index har sänkt sina utdelningar i år. Bland dem finns bilgiganten Stellantis STLAM, som inte kommer att betala någon ordinarie utdelning i år efter att ha redovisat stora förluster och betydande nedskrivningar kopplade till sin strategi för elfordon.
Europeiska aktier som sänker utdelningarna 2026
- Stellantis STLAM
- Volkswagen VOW3
- Mercedes-Benz MBG
- Volvo VOLV B
- Proximus PROX
- Acciona Energías Renovables ANE
- Telefónica TEF
Europeiska biltillverkare, telekomföretag och energibolag under press
Volkswagen VOW3 har också bekräftat en sänkning av utdelningen för i år. Styrelsen har föreslagit en utdelning på 5,20 euro per stamaktie, som kommer att betalas ut i juni, vilket är en minskning jämfört med förra årets 6,30 euro. Bolaget har sänkt sin föreslagna utdelning med cirka 17 procent till följd av en kraftig nedgång i rapporten under 2025.
Motiveringen till utdelningssänkningen är liknande hos den tyska konkurrenten Mercedes-Benz MBG. Vid bolagsstämman den 16 april föreslog styrelsen en utdelning på 3,50 euro per aktie, som redan utbetalades den 21 april, jämfört med en utdelning på 4,30 euro förra året.
Volvo VOLV B har också sänkt sin totala utdelning till aktieägarna från 18,50 svenska kronor per aktie till 13,00 svenska kronor per aktie, vilket utbetalades i april, vilket motsvarar en minskning med 30 procent. Den totala minskningen beror helt och hållet på en sänkt extrautdelning, som sjönk från 10,50 svenska kronor till 4,50 svenska kronor per aktie, medan den ordinarie utdelningen faktiskt ökade från 8,00 till 8,50 svenska kronor per aktie.
Den belgiska telekomoperatören Proximus PROX meddelade också att man sänker den årliga utdelningen med 50 procent, vilket innebär att utdelningen minskar från 0,60 euro till 0,30 euro per aktie. Företaget motiverade beslutet med att man behöver stärka balansräkningen och finansiera investeringar i utbyggnad av fibernät och teknisk omställning.
Det spanska företaget Acciona Energías Renovables ANE har genomfört en av de mest drastiska utdelningsnedskärningarna i Europa i år. Företaget meddelade att man skulle sänka utdelningen med 93 procent, till endast 0,03 euro per aktie, i ett försök att skydda sin kreditvärdighet och minska skuldsättningen efter flera år av omfattande investeringar.
Telefónica TEF hör också till de stora europeiska företag som sänker utdelningen 2026. I november 2025 meddelade den spanska telekomkoncernen att man skulle halvera utdelningen från 0,30 euro per aktie till 0,15 euro per aktie för räkenskapsåret 2026, med utbetalning 2027. I årtionden var Telefónica för många spanska investerare nästan synonymt med utdelningsinvesteringar. Men nedskärningen symboliserar hur även traditionella utdelningsaktier i allt högre grad prioriterar balansräkningens styrka och investeringsbehov framför att upprätthålla höga utdelningar till aktieägarna.
Telefónica kommer fortfarande att betala ut totalt 0,30 euro per aktie under 2026, fördelat på två utbetalningar om 0,15 euro vardera – den ena redan utbetald i december 2025 och den andra planerad till juni 2026 – men sänkningen kommer att påverka hela utdelningen för 2026 års resultat, som kommer att betalas ut i juni 2027 och uppgå till endast 0,15 euro per aktie.
Många av dessa utdelningssänkningar sker inom sektorer som traditionellt förknippas med höga utdelningsavkastningar – allmännyttiga tjänster, telekommunikation och energi – just därför att det rör sig om mycket kapitalintensiva verksamheter som är mer känsliga för stigande skuldnivåer och högre finansieringskostnader.
I flera fall har marknaden straffat aktieägarna dubbelt: inte bara har utdelningen sänkts, utan även aktiekursen har rasat. Detta skapar en ovanlig situation där ett företags utdelningsavkastning fortfarande kan verka relativt hög även efter en sänkning, helt enkelt därför att aktiekursen har fallit ännu mer kraftigt.
Tre varningssignaler som utdelningsinvesterare bör hålla ett öga på
Enligt Dan Lefkovitz, strateg vid Morningstar Indexes, finns det tre indikatorer på utdelningssänkningar som en investerare bör hålla ett öga på. Den första är utdelningsandelen. Historien visar att företag med hög utdelningsandel historiskt sett har varit mer benägna att sänka utdelningen.
”Utdelningsandelen mäter den andel av företagets vinst som går till utdelning. För många utdelningsinvesterare som söker avkastning finns det en gyllene medelväg, där företaget generöst återför pengar till aktieägarna, men samtidigt har en viss buffert. Vi har faktiskt konstaterat att företag med höga utdelningsandelar under de senaste åren varit mest benägna att sänka sina utdelningar”, säger han.
Den andra faktorn som kan förutsäga utdelningssänkningar är en ekonomisk vallgrav, det vill säga en bestående konkurrensfördel som skyddar ett företag mot konkurrenter.
”Företag som klassas som företag med en bred vallgrav bör kunna upprätthålla lönsamheten bättre än företag med en smal vallgrav, och båda dessa grupper har en bättre position än företag utan vallgravar. Vår forskning visar också att vallgravar skyddar utdelningarna. Företag med bred vallgrav har tenderat att sänka utdelningarna mindre ofta, medan företag utan vallgravar sänker utdelningarna oftast”, säger Lefkovitz på Morningstar.
Den tredje indikatorn för utdelningssänkningar är”avståndet till konkurs”, ett mått som Morningstar använder för att bedöma den finansiella hälsan. ”Det mäter risken för att värdet på ett företags tillgångar ska sjunka under summan av dess skulder”, enligt Lefkovitz.
”Att jaga höga avkastningar på bekostnad av den totala avkastningen kan vara riskabelt; istället bygger långsiktig framgång inom aktieinvesteringar ofta på att äga företag som konsekvent kan upprätthålla och öka sina intäktsströmmar över tid”, säger han
