Det viktigaste i korthet
- Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent vid sitt sjätte möte 2026, ett enhälligt beslut, men säger att räntan bör höjas mer framöver än i juniprognosen för att inflationen ska stabiliseras kring 2 procent.
- Om inflations- och konjunkturutsikterna står sig väntas höjningarna av räntan inledas i år, en mer hökaktig signal än vid både juni- och augustibeskeden, delvis driven av en förbättrad tillväxtutsikt: Riksbanken ser nu 2026 års BNP på 2,8 procent, upp från 2,2 procent i juni.
- SEB kallade beskedet “överraskande hökaktigt”, medan Nordea säger att det till stor del var i linje med förväntningarna.
Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent vid sitt sjätte penningpolitiska möte 2026, ett enhälligt beslut som markerade en tydligt mer hökaktig signal än i juni.
“Direktionen bedömer att kombinationen av en starkare konjunktur och fortsatta utbudsstörningar innebär att styrräntan bör höjas mer än i prognosen i den penningpolitiska rapporten i juni, för att inflationen ska stabiliseras kring 2 procent. Om inflations- och konjunkturutsikterna står sig bedömer direktionen att höjningarna av styrräntan inleds i år”, säger Riksbanken.
“Riksbankens budskap idag var till stor del som vi förväntat oss”, säger Nordeas ekonom Torbjörn Isaksson. Banken behåller sin prognos om en höjning till 2,00 procent i november och ytterligare en till 2,25 procent i februari, som den väntar sig blir toppen.
Augustiinflationen i linje med prognosen, men underliggande tryck kvarstår
Det räntejusterade konsumentprisindexet, KPIF, uppgick till 0,7 procent i augusti och KPIF exklusive energi till 0,5 procent, i linje med Riksbankens juniprognos. Rensat för direkta effekter av tillfälliga finanspolitiska åtgärder var inflationen 2,2 procent mätt med KPIF och 1,6 procent exklusive energi i augusti.
“Indikatorer tyder på att inflationstrycket fortsatt är över det normala och inflationen väntas stiga den närmaste tiden”, säger Riksbanken. Man höjde samtidigt sin inflationsprognos för både 2026 och 2027: KPIF väntas nu bli i genomsnitt 1,5 procent i år, upp från 1,1 procent i juniprognosen, och 2,1 procent 2027, upp från 1,7 procent.
Stark BNP-tillväxt och tecken på förbättrad arbetsmarknad
BNP växte snabbare än väntat under andra kvartalet, vilket Riksbanken säger till viss del berodde på tillfälliga faktorer. Samtidigt tycks uppgången vara bred och stämningsläget i ekonomin har förbättrats ytterligare. Riksbanken höjer sin BNP-prognos för 2026 till 2,8 procent, upp från 2,2 procent i juni.
Arbetsmarknaden visar enligt Riksbanken vissa tecken på förbättring. Sysselsättningen ökade enligt arbetskraftsundersökningen (AKU), medan arbetslösheten var ungefär oförändrad, och antalet arbetslösa hos Arbetsförmedlingen minskade något. Det finns dock fortfarande lediga resurser på arbetsmarknaden.
Kronan har fortsatt att försvagas under sommaren, i handelsviktade termer sedan februari, säger Riksbanken. Den väntas stärkas igen under prognosperioden, vilket bedöms få en dämpande effekt på inflationen längre fram.
Riksbanken varnar för uppåtrisker kopplade till kriget i Mellanöstern
“Det kvarstår risker för att inflationen blir högre än i prognosen. Eftersom kriget fortfarande pågår finns den grundläggande orsaken till utbudsstörningarna kvar. Priset på olja, el och drivmedel har stigit den senaste tiden, och dessutom har kronan fortsatt att försvagas”, säger Riksbanken.
Skulle det komma tecken på en kraftigare och mer bestående inflationsuppgång skulle Riksbanken höja räntan i en snabbare takt än i den nuvarande prognosen, säger man.
Den uppdaterade räntebanan pekar mot ett genomsnitt på 1,85 procent under fjärde kvartalet 2026, upp från 1,82 procent i juniprognosen, och stiger därefter brantare än tidigare väntat: till 2,07 procent första kvartalet 2027 (upp från 1,89 procent), 2,24 procent andra kvartalet (upp från 1,93 procent) och 2,38 procent tredje kvartalet (upp från 1,97 procent). Enligt Riksbankens egen tabell fortsätter banan därefter till 2,41 procent tredje kvartalet 2028 (upp från 2,10 procent i juniprognosen), innan den faller tillbaka till 2,35 procent tredje kvartalet 2029.
När är Riksbankens nästa räntebesked?
- 4 november 2026
- 16 december 2026
- 3 februari 2027
- 24 mars 2027
- 5 maj 2027
- 22 juni 2027
Kommer Riksbanken att höja räntan igen i år?
Nordeas Isaksson tolkar räntebanan som att den motsvarar omkring 65 procents sannolikhet för en höjning i november.
Han pekar också på att banan fortsätter att stiga bortom det som Riksbanken själv redovisar, och toppar, enligt Nordeas egen beräkning, kring 2,42 procent i början av 2028 innan den faller tillbaka. En sak överraskade dock Isaksson: att beslutet var enhälligt. “Vi hade väntat oss att vice riksbankschef Anna Seim skulle rösta för en höjning redan vid det här mötet”, säger han.
Swedbank gör en liknande beräkning och kommer fram till en topp på 2,43 procent samma kvartal. Det innebär närmare tre höjningar totalt, säger Swedbank, vilket utgör en viss uppåtrisk mot bankens egen prognos om endast två höjningar, i november och februari.
SEB:s prognos hade tidigare varit mest duvaktig bland bankerna, med en prognos som lade den första räntehöjningen så sent som i mars 2027. I en kommentar med rubriken “Surprisingly hawkish – November hike likely” säger Amanda Sundström och Olle Holmgren att Riksbanken höjde räntebanan betydligt mer än väntat, och att den nya banan signalerar en hög sannolikhet för en höjning redan i november, plus två höjningar till mars 2027, med räntan väntad nå 2,50 procent redan i mitten av 2027.
“En höjning i november verkar mycket sannolik”, säger SEB, som tillägger att man avvaktar presskonferensen innan den egna prognosen fastställs slutgiltigt, men att ytterligare höjningar i februari och maj också är troliga. Det skulle innebära både en extra höjning och tidigare höjningar än SEB räknat med inför beskedet.
Marknadsreaktionen var relativt måttlig med tanke på hur hökaktigt beskedet var, säger SEB, men kronan stärktes något och de korta räntorna omprissattes för att spegla en hög sannolikhet för höjningar vid både november- och decembermötena.
