Finansmarknaderna styrs inte bara av kalla, hårda siffror och rationella beräkningar. Årtionden av forskning inom beteendeekonomi har visat att mänsklig psykologi spelar en avgörande roll för hur marknaderna rör sig. Beteendeekonomi undersöker hur känslor, kognitiva fördomar och sociala influenser påverkar investerares beslut – vilket ofta leder till resultat som traditionell finansiell teori inte kan förklara.
Bland de många psykologiska krafter som spelar in har rädslan för att missa något, eller FOMO – den där oroliga känslan när vi ser andra tjäna på en investeringsmöjlighet och oroar oss för att hamna på efterkälken – visat sig vara en särskilt stark drivkraft för marknadsbeteendet. På finansmarknaderna kan FOMO utlösa spekulativa uppgångar, driva på flockbeteendet och bidra till volatila marknadscykler. Tänk på GameStop-aktiernas frenesi, bitcoins meteoriska uppgångar eller vilken marknadsbubbla som helst där investerare hopar sig, rädda för att missa nästa stora grej.
Även om FOMO:s inflytande har varit allmänt känt, har det varit svårt att mäta det systematiskt på globala marknader – tills nu.
Vi presenterar det globala FOMO-indexet
Yosef Bonaparte, författare till studien”Global FOMO: The Pulse of Financial Markets Worldwide”från maj 2025 introducerade Global FOMO Index, ett nytt sätt att kvantifiera denna psykologiska kraft med hjälp av data från Google-sökningar.
Indexet följer sex viktiga söktermer från 2004 till 2024:
- ”FOMO”
- ”Köp aktie”
- “Bli rik snabbt”
- ”Missade”
- ”Trender just nu”
- ”Bitcoin-pris”
Varje term fångar en annan aspekt av FOMO-drivet beteende, från den uttryckliga ångesten över att missa något till den konkreta avsikten att ge sig in på marknaden. Genom att kombinera månatliga data från Google Trends för dessa termer skapade Bonaparte ett sammansatt mått som återspeglar den globala investerarsentimentets puls.
Indexet visade en tydlig uppåtgående trend under två decennier, med dramatiska toppar 2018 och 2021 som sammanföll med att bitcoin nådde 20 000 respektive 69 000 dollar. Indexet nådde en ny topp 2025 efter president Donald Trumps omval och bitcoins uppgång över 100 000 USD, vilket visar hur politiska händelser och milstolpar inom kryptovalutor förstärker det spekulativa intresset.
Det mest slående är kanske indexets statistiskt signifikanta beständighet: Med en seriell korrelationskoefficient på 0,991 (t-stat på 68) är FOMO-sentimentet mycket förutsägbart och stabilt över tid, vilket gör det till ett tillförlitligt mått för att förstå marknadsdynamiken.
FOMO:s inverkan på marknaderna
Forskningen avslöjar tre betydande samband mellan förhöjd FOMO och marknadsresultat:
1) Lägre avkastning
I motsats till vad man skulle kunna tro är perioder med ökad FOMO förknippade med lägre avkastning på aktiemarknaden – närmare bestämt en nedgång på 1,7–2%. Detta tyder på att när den kollektiva entusiasmen når sin topp är festen redan över.
2. Minskad volatilitet
Förhöjd FOMO korrelerar med minskad marknadsvolatilitet med cirka 2%. Detta kontraintuitiva resultat tyder på att när investerare konvergerar i sitt sentimentdrivna beteende – alla reagerar på liknande signaler och information – blir marknaderna mindre osäkra på kort sikt. Massan rör sig tillsammans och skapar tillfällig stabilitet.
3) Svagare riskjusterad avkastning
Det mest oroande resultatet för investerare är att perioder med hög FOMO är förknippade med en nedgång på 4% i Sharpe-kvoten (som mäter riskjusterad avkastning). Marknaderna blir mindre effektiva när FOMO tar över.
Demokratifaktorn
En av de mest intressanta upptäckterna i forskningen är att FOMO:s påverkan inte är likartad i alla länder – den är betydligt starkare i demokratiska nationer.
Med hjälp av Economist Intelligence Units demokratipoäng fann Bonaparte att sambandet mellan FOMO och marknadsresultat förstärks i mer demokratiska länder. Varför? I demokratier verkar investerarnas beteende vara mer känsligt för kollektiva stämningar, berättelser på nätet och mediedrivna nyheter. Den fria informationsflödet och det sociala inflytande som kännetecknar demokratiska samhällen kan göra investerare mer mottagliga för FOMO-drivna beslut.
Denna upptäckt belyser en viktig politisk dimension av marknadspsykologin: Den institutionella miljö som investerarna verkar i påverkar hur sentimentet översätts till marknadsresultat.
Hans fynd ledde Bonaparte till slutsatsen att ”ökad FOMO förutsäger lägre avkastning, minskad volatilitet och svagare Sharpe-kvoter, med en starkare effekt i demokratiska länder”.
Det viktigaste i korthet för investerare
Vad bör investerare lära sig av denna forskning? Här är de praktiska implikationerna:
1) Erkänn FOMO som en konträr indikator
Om du känner en överväldigande lust att hoppa på en het investering eftersom ”alla tjänar pengar”, ta ett steg tillbaka. Forskningen tyder på att högsta FOMO ofta signalerar lägre framtida avkastning och dålig riskjusterad prestanda. Din oro för att missa något kan faktiskt skydda dig från att köpa när kursen är som högst.
2) Ifrågasätt flocken
Den minskade volatiliteten under perioder med hög FOMO skapar en illusion av stabilitet. Bara för att marknaderna verkar lugna och alla rör sig i samma riktning betyder det inte att det är säkert. Denna beteendemässiga konvergens kan dölja underliggande risker och leda till självbelåtenhet.
3) Fokusera på riskjusterad avkastning
Nedgången i Sharpe-kvoten under FOMO-perioder är en tydlig varning: Att jaga spänning innebär ofta att man accepterar dålig avkastning i förhållande till de risker man tar. Håll dig till disciplinerade investeringsstrategier som prioriterar långsiktig, riskjusterad avkastning framför spekulationer drivet av rädsla.
4) Var medveten om din omgivning
Om du investerar i demokratiska länder med hög medietäthet och stort inflytande från sociala medier, bör du vara medveten om att du kan vara mer utsatt för sentimentdrivna misstag. Samma öppenhet som gör dessa samhällen dynamiska kan förstärka psykologiska fördomar i finansiella beslut.
5) Använd FOMO som ett verktyg, inte som en guide
Det globala FOMO-indexet kan fungera som en värdefull sentimentindikator – ett mått på när den kollektiva känslan blir för het. Istället för att följa FOMO kan kunniga investerare använda det för att identifiera perioder av överdriven optimism som kräver försiktighet.
Psykologi, teknik och politik
Denna forskning bidrar till vår växande förståelse för hur psykologi, teknik och politik samverkar på moderna finansmarknader. Global FOMO Index visar att beteendemässiga krafter kan mätas, spåras och förstås systematiskt – och inte bara avfärdas som irrationellt brus.
I takt med att digitala medier fortsätter att påskynda informationsflödet och förstärka sociala influenser blir det allt viktigare att förstå sentimentdrivet beteende. FOMO är inte bara ett modeord bland millenniegenerationen, utan en mätbar psykologisk kraft med reella ekonomiska konsekvenser.
Nästa gång du känner den gnagande ångesten inför en het investeringsmöjlighet, kom ihåg att FOMO kan vara just det som hjälper dig att undvika ett dåligt investeringsbeslut. På marknaden, precis som i livet, är det ibland bäst att inte göra något alls.
