Det viktigaste i korthet
- Storbanker och fastighetsbolag dominerar listan över aktier med högst förväntad direktavkastning på Stockholmsbörsen just nu.
- En hög direktavkastning kan vara lockande för investerare, men det finns risker att vara medveten om, särskilt vid kraftiga kursfall eller ohållbara utdelningsnivåer.
- D-aktier och utländska aktier kräver extra noggrannhet kring risker och beskattning vid utdelningsinvesteringar.
För investerare som letar efter en stadig ström av intäkter kan aktier som betalar utdelning vara ett attraktivt alternativ. Men man måste inte vara på jakt efter en utdelningsportfölj för att intressera sig för aktier som ger en hög relativ utdelning, de kan också vara ett tecken på ett stabilt bolag för en långsiktig portfölj. Men det finns vissa risker att vara uppmärksam på.
Aktier med högst framåtblickande direktavkastning just nu:
- Corem Property Group CORE D
- Betsson BETS B
- Cibus Real Estate CIBUS
- Swedbank SWED A
- Svenska Handelsbanken SHB A
- Nordea Bank NDA SE
- Sagax SAGA D
- Tele2 TEL2 B
- Hexpol HPOL B
- Fagerhult FAG
För investerare som äger aktier som ger utdelning innebär det att de får avkastning även i tider av börsnedgång, vilket kan vara välkommet under stormiga tider. Det innebär att utdelningen kan hjälpa till att kompensera för förluster som orsakas av fallande aktiekurser, och på lång sikt kan utdelningsinkomsterna ge en betydande boost till avkastningen i portföljen.
Med detta sagt kan ett tufft marknadsklimat i längden leda till att bolag inom vissa branscher/sektorer tvingas se över sin utdelningspolicy på sikt. Det innebär att en jakt på den högsta utdelningen i relation till aktiens kurs, kallat direktavkastning, inte alltid behöver vara den bästa strategin när man utvärderar potentiellt nya innehav till portföljen.
Här nedan listas de aktier på Stockholmsbörsen, utifrån Morningstar Sweden, ett index med cirka 200 aktier som representerar de topp 97 procent av aktierna i Sverige sett till storlek, som har den högsta förväntade direktavkastningen för tillfället.
Storbanker i utdelningstoppen
Ett tydligt tema i listan är banksektorn, med tre av storbankerna som intar topplistan. På en fjärdeplats kommer Swedbank med en framtida direktavkastning på 6,31 procent, följt av Handelsbanken och Nordea med 6,20 respektive 6,18 procent.
SEB är den enda som saknas av de fyra bankjättarna då direktavkastningen på 4,70 procent inte räckte till topplistan. I samband med bankernas bokslut för helåret 2025 stod det klart att utdelningarna från de fyra bankerna landade på närmare 125 miljarder kronor, en minskning från 155 miljarder året innan.
Andra högutdelare är spelbolaget Betsson med 8,12 procent, telekombolaget Tele 2 som för närvarande har en framåtblickande direktavkastning på 5,70 procent, samt specialkemikaliebolaget Hexpol med 5,68 procent.
Se upp för D-aktier
Fastighetsbolaget Corem Property Group, som toppar listan med sin D-aktie, har för tillfället en framtida direktavkastning på 8,42 procent. Men då det är en D-aktie finns det en del extra risker som investerare måste vara medvetna om. Detta gäller även för sektorkollegan Sagax D-aktie som kommer på en sjundeplats i listan med en direktavkastning på 5,71 procent.
Skillnaden mellan en D-aktie och en stamaktie, det vill säga en A- eller B-aktie, är förutom att rösträtten är en tiondels röst, att utdelningen har ett förutbestämt tak. D-aktien har alltså mer karaktären av en ränteplacering utan säkerhet än en aktie. Med färre rättigheter som innehavare av D-aktier bör man således förvänta sig en högre direktavkastning, men det gäller att läsa på ordentligt för att förstå villkoren för den specifika D-aktien man är intresserad av innan man trycker på köpknappen.
Det enda fastighetsbolaget på topplistan som inte representeras av en D-aktie är Cibus Real Estate. Aktien har en framtida direktavkastning på 6,49 procent. Senaste året har aktien backat strax över 7 procent och trots ett lägre förvaltningsresultat än väntat för helåret 2025 valde bolaget att behålla utdelningen.
Är en hög direktavkastning alltid positiv?
Direktavkastningen beräknas som: utdelningen per aktie dividerad med aktuell aktiekurs. Framåtblickande direktavkastning, som illustreras i tabellen ovan, är en uppskattad årlig direktavkastning som beräknas genom att ta den senaste ordinarie utdelningen för en aktie, applicera den på den ordinarie utdelningen för ett år och dividera den med aktuell kurs. Det innebär att eventuella extrautdelningar inte inkluderas i denna analys.
I teorin kan en hög direktavkastning ses som något som alltid måste vara positivt, då får investeraren en så hög utdelning som möjligt i relation till priset som betalats per aktie. Men det hela är inte så enkelt. Aktiekursen förändras konstant, och kan därmed förändra direktavkastningen radikalt vid händelser som påverkar aktiekursen markant.
För att avgöra om en direktavkastning är ”bra” behöver man dels jämföra bolagets direktavkastning med historiska utfall, dels med andra bolag i samma bransch. Om en aktie har en väldigt hög direktavkastning kan det vara bra att fråga sig vad detta beror på.
Beror den höga direktavkastningen på att aktien har fallit mycket i värde? En nedtryckt aktiekurs kan vittna om att bolaget har problem och det kan i värsta fall få bolaget att ställa in den planerade utdelningen. Försök att jämföra prisnedgången i relation till andra i samma bransch och läs på och försök skapa en uppfattning för hur bolaget kan komma att klara av en lågkonjunktur.
I samband med detta är det bra att fundera på om utdelningen kan komma att påverkas framöver, i takt med att ekonomin försämras. Fundera på om den höga direktavkastningen kommer att hålla i sig eller om det finns risk för att den sänks. Det betraktas ofta som ett svaghetstecken när den ordinarie utdelningen sänks.
Håll koll på utdelningsandelen
För att få en uppfattning om ett bolag kan behöva justera sin utdelning framöver kan utdelningsandelen vara ett viktigt nyckeltal att följa. Det visar hur stor del av vinsten som delas ut till aktieägarna och Morningstar beräknar det löpande över de senaste 12 månaderna genom att dividera totala ordinarie utdelningar per aktie med utspädd vinst per aktie under samma period. Extrautdelningar ingår inte i beräkningen.
Bland bolagen på topplistan finns flera exempel på relativt höga utdelningsandelar. Fagerhult sticker ut tydligt med en utdelningsandel på 114 procent samtidigt som aktien backat nära 50 procent det senaste året. Det innebär att bolaget under den senaste tolvmånadersperioden delat ut mer än vad det redovisat i vinst, vilket kan vara svårt att upprätthålla över tid om resultatutvecklingen inte förbättras.
Det händer således att bolag har en utdelningsandel på över 100 procent. Har bolaget gjort en sämre vinst det gångna året, men ändå har gott om pengar i kassan, så kan bolaget välja att dela ut mer än vinsten för att slippa sänka utdelningen från föregående år. Om bolaget å andra sidan tagit lån för att finansiera utdelningen bör varningsklockorna börja ringa. Även Cibus Nordic Real Estate och Hexpol ligger på förhållandevis höga nivåer, med utdelningsandelar på 87 respektive 78 procent.
I andra änden av skalan återfinns i stället Tele2 och Betsson, med utdelningsandelar på 44 respektive 59 procent. En lägre utdelningsandel kan indikera att bolaget har större flexibilitet att behålla eller höja utdelningen även om vinsterna skulle variera mellan åren.
En hög utdelningsandel behöver dock inte alltid vara negativ. Mogna bolag med stabila kassaflöden tenderar ofta att dela ut en större del av vinsten, medan snabbväxande bolag i högre grad återinvesterar vinsterna i verksamheten. Om utdelningsandelen däremot förblir mycket hög under en längre period samtidigt som vinsterna pressas kan det vara ett tecken på att utdelningsnivån blir svår att upprätthålla långsiktigt.
Se upp med beskattningen på utländska utdelningar
För investerare i utdelningsaktier är det centralt när man får ta del av utdelningen. I Sverige är det vanligast att utdelningen sker i samband med att företagen håller sina årsstämmor. Därför kommer de flesta utdelningar på Stockholmsbörsen på våren, där april/maj utgör högsäsongen. Men det finns bolag som gör aktieutdelning på andra tillfällen på året, och även flera gånger.
Det gäller dock att ha koll på aktiens hemvist enligt gällande skatteavtal. En aktie kan nämligen handlas i flera länder, men bolaget som ger ut aktien har ett land där skatten på utdelningen bestäms.
I vilket land bolaget har det gällande skatteavtalet har betydelse när den skatt som ska betala ska bestämmas, det vill säga om investeraren kan få avräkning eller nedsättning av den inhemska skatten för den utländska skatt som betalats. Ett exempel är Nordea, som numera har sitt säte i Helsingfors, men vars aktie går att handla på den svenska, danska och finska aktiemarknaden. Men skatten på utdelningen baseras på att aktien är finsk.
Se därför till att kolla upp vilken kontoform som är den mest fördelaktiga att äga utländska aktier på, och undersök vilka skatteavtal som finns mellan de olika länderna.
