Ivanna Hampton: Välkommen till Investing Insights. Jag är er programledare, Ivanna Hampton. Den artificiella intelligensens dominans växer globalt. Dess enorma tillväxt tynger aktiemarknaderna, sätter press på obligationsmarknaderna och tar till och med helt överhanden på tillväxtmarknaderna. Denna utveckling ökar koncentrationsrisken i vanliga investerares portföljer. Vad bör man hålla utkik efter, och hur skyddar man sig mot denna AI-våg? Tom Lauricella är Morningstars chefredaktör för globala marknader och redaktör för nyhetsbrevet Smart Investor. Tom, det är sällsynt att du gästar studion i Chicago. Välkommen.
Tom Lauricella: Det är skönt att vara tillbaka här.
Hampton: Ja, det har nu gått mer än tre år sedan AI-boomen tog fart på aktiemarknaden. Ser du några tecken på att den håller på att avta?
Lauricella: Det gör vi verkligen inte. Dynamiken har förändrats, men det fortsätter att finnas enorma summor pengar som stöder uppbyggnaden av AI-infrastrukturen både på aktiemarknaden och obligationsmarknaden, vilket vi ska prata lite om. Men nej, det fortsätter att vara en väldigt viktig drivkraft, särskilt inom vissa marknadssegment och branscher, men det är anmärkningsvärt. Jag menar, det har gått över tre år, och utifrån vad analytikerna säger och vad företagen säger ser det verkligen inte ut som att det kommer att ta slut inom den närmaste framtiden.
Hampton: Du har ju skrivit om koncentrationen på aktiemarknaden och tagit med den här grafen som jämför halvledaraktiernas viktning med andra branscher, till exempel programvarabranschen. Vad innebär halvledaraktiernas viktning för investerarnas portföljer?
Lauricella: Ja, det är anmärkningsvärt. Tanken på marknadskoncentration har vuxit fram under de senaste åren på aktiemarknaden. Först var det ”Mag Seven”, och sedan har vi sett hur vissa AI-bolag har vuxit sig allt större. Många är medvetna om att det finns en mycket stark koncentration inom Tekniksektorn, men vad jag tror att folk inte förstår är hur koncentrerad den är till halvledare, även inom Tekniksektorn. Halvledare är historiskt sett mycket konjunkturkänsliga. De är till och med mer volatila än teknikaktier i allmänhet.
Och ändå befinner vi oss nu i en situation där halvledare står för cirka 16 % av den USA-amerikanska aktiemarknaden, och det är en mycket hög andel för en så volatil bransch. Investerarna har alltså en betydligt större exponering mot denna traditionellt konjunkturkänsliga bransch, och just nu har vissa av dessa företag mycket höga värderingar. Det pågår en hel del här som investerarna kanske inte är medvetna om i sina portföljer.
Hampton: Och det ska vi gå in på, eftersom det här inte bara är en utveckling i USA. Även aktiefonder inriktade på tillväxtmarknader lägger allt större vikt vid halvledarföretag som Taiwan Semiconductor Manufacturing (TSM). Berätta gärna om hur koncentrationsrisken kan överskugga de risker som vanligtvis förknippas med den här typen av fonder.
Lauricella: Visst. Ja. När man tänker på tillväxtmarknader har man historiskt sett oftast tänkt på de stora makroekonomiska faktorerna, valutaproblem, framför allt inflation, och sedan saker som politiska risker. Det är oftast det som de flesta tänker på när de tänker på tillväxtmarknader. Och med tiden har räntorna blivit den stora drivkraften.
Men istället har vi nu sett en ännu större koncentration i fonder som investerar i tillväxtmarknader. Vi talar om 22 % av de stora indexen för tillväxtmarknader. Det är mycket – en fjärdedel av en portfölj i bara en handfull företag, tre eller fyra företag. Det är en riktigt stor förändring för tillväxtmarknaderna. För ungefär ett och ett halvt år sedan skulle andelen ha varit ungefär hälften så stor.
Hampton: Och vad har Morningstar och externa analytiker och strateger sagt om riskhantering på tillväxtmarknaderna?
Lauricella: Ja, det är en svår fråga. Och Gregg Wolper skrev en utmärkt artikel där han undersökte hur fonder inriktade på tillväxtmarknader hanterar detta på olika sätt. Det handlar i grunden om hur framför allt aktiva förvaltare sköter sina fonder. Även om de är aktiva följer de noga jämförelseindexen, eftersom deras portföljers avkastning inte bara mäts mot andra fonder utan också mot ett index. Så om du är portföljhanteraren och 22 procent av ditt index består av dessa tre företag – högst fyra – står du inför ett mycket viktigt beslut. Om dessa företag fortsätter att prestera lika starkt som hittills, men du är underviktad, kommer du att hamna på efterkälken, och det kommer inte att se bra ut – även om du anser att dessa företag har stigit för mycket, för snabbt och att riskerna är för höga.
Därför väljer fondförvaltarna en annan strategi. Det finns vissa fonder – Gregg pekade ut en hos T. Rowe som har cirka 33 % i just dessa tre bolag. Hos Fidelity märkte han att det fanns två fonder, fonder inriktade på tillväxtmarknader, där den ena var kraftigt överviktad i dessa bolag, medan den andra var underviktad. Och sedan finns det en tillväxtmarknadsfond hos Dodge & Cox, nämnde han, som är mycket underviktad i dessa bolag, med endast en ensiffrig andel i dessa företag. Det finns alltså olika sätt att hantera detta, och det är verkligen en svår situation för dessa fondförvaltare. Det här är en så extremt koncentrerad marknadsmiljö.
Hampton: Men även investerare kanske vill ta en titt och se hur fördelningen ser ut i sina fonder för tillväxtmarknader.
Lauricella: Ja, jag menar att det här är något man bör titta på i alla portföljer just nu. Om man tänker efter så har man 15 % i halvledaraktier i USA, och sedan har man sin portfölj med tillväxtmarknader som man kanske använder för att diversifiera en del av den amerikanska risken, men det blir i princip 22 % i halvledaraktier. Så även om man försöker diversifiera just nu blir det inte särskilt stor diversifiering. Det är en mycket utmanande situation.
Hampton: Ja, det stämmer. I avsnittet av ”Investing Insights” den 24 juli diskuterade jag med Morningstars ETF-specialist Dan Sotiroff hur AI dominerar många bredbaserade marknads-ETF:er, men att det också påverkar värde-ETF:er. Kan du förklara detta?
Lauricella: Visst. Det finns alltså ytterligare en följdeffekt här, och det här handlar lite om hur indexen viktar aktierna, vilket blir lite komplicerat. Vi behöver inte gå in på detaljerna, men resultatet blir till exempel att vid slutet av 2024 skulle ett typiskt värdeindex – vissa av de stora värdeindexen – ha haft teknikaktier som utgjorde cirka 11 % av portföljen. Men nu ser vi att vissa viktiga värdeindex har ungefär 20 % teknikaktier, och då räknas inte Amazon (AMZN) med, eftersom det inte betraktas som en teknikaktie. Amazon är nu det största innehavet i Russell Large Value Index med 6 %.
Det finns många värde-ETF:er som nu har ungefär mer än en fjärdedel av sin portfölj i teknikaktier och aktier inom närliggande sektorer. Det är inte vad folk vanligtvis tänker på när de tänker på värdeaktier. De tänker på finansaktier. De kanske tänker på Energi. Det här är en riktigt stor förändring. Och detta är faktiskt en följdeffekt av det vi ser när det gäller AI-aktierna, eftersom dessa aktier har stigit i kurs och blivit mer högt värderade, vilket i sin tur pressar ner stora teknikbolag som Apple (AAPL), Microsoft (MSFT) och Amazon ned i värdeindexen. Det är verkligen intressant och återigen något som jag tror att många investerare förmodligen aldrig skulle tänka på när de funderar över sin portfölj.
Hampton: Och du har bevakat marknaderna under lång tid, så det här är något som väcker ditt intresse.
Lauricella: Ja, det här är fortfarande en mycket ovanlig situation som blir allt mer ovanlig. Utbyggnaden av AI-infrastrukturen – dess effekter fortsätter att sprida sig, och vi är inte klara än.
Hampton: Eftersom vi talar om värde-ETF:er och hur de förändras – vad ligger bakom den här trenden? Varför suddas gränserna ut mellan tillväxt- och värdekategorierna?
Lauricella: Ja, det här leder återigen tillbaka till frågan om hur indexen – eller snarare indexleverantörerna – avgör vad som är en värde- respektive tillväxtaktie. Det är ju helt relativt, eller hur? Det finns ingen tydlig gräns, och det varierar beroende på värderingarna. Det beror på den relativa tillväxten. Så när man har aktier inom hårdvaru- eller halvledarbranschen som har upplevt en explosiv tillväxt i intäkterna tack vare utbyggnaden av AI-infrastrukturen, växer ett företag som Microsoft fortfarande ganska kraftigt. Samma sak gäller Apple, men jämfört med de intäkter man ser hos Sandisk (SNDK), Western Digital ( WDC ) eller Nvidia ( NVDA) framstår Apple och Microsoft som värdeaktier bara på grund av var de befinner sig i rankningen. Återigen är detta en av dessa märkliga ringar på vattnet som bara fortsätter att sprida sig.
Hampton: Så uttrycket ”allt är relativt”.
Lauricella: Ja, allt är relativt. Värde och tillväxt är mycket relativt, och det tvingar folk att ompröva vad de egentligen tänker på när de hör ordet ”värdeaktie”. I själva verket handlar det bara om en lista som delas upp vid en viss gräns.
Hampton: Låt oss gå tillbaka till avsnittet av ”Investing Insights” från den 8 maj. Dominic Pappalardo, chefsstrateg för multi-asset-strategier hos Morningstar Investment Management, kommenterade de stora tech-bolagens obligationsköp. Han sa då att AI-skulder utgjorde en mycket stor andel – du nämnde just de tre orden tidigare – av marknaden för företagsobligationer. Hur ser utsikterna ut för obligationsköp under resten av året och fram till 2027? Hur ser dessa utgifter ut?
Lauricella: Ja. Och det här är alltså ännu en följdeffekt, ytterligare en ring i kedjan av denna utbyggnad. Dessa företag lägger enorma, enorma summor på att bygga upp AI-infrastruktur, datacenter, kraftproduktion – allt som ingår i tekniken – och de måste finansiera det. Och inte ens jättar som Amazon, Alphabet och Meta META har längre råd att finansiera denna infrastrukturutbyggnad med de likvida medel de genererar. Därför tvingas de emittera skuldpapper för att finansiera dessa projekt. Mängden obligationer som säljs av dessa hyperscalers eller för finansiering av datacenter har därför exploderat i år och har till och med överträffat de redan mycket höga förväntningarna från tidigare i år.
Och det förändrar nu även dynamiken på marknaden för företagsobligationer. De flesta analytiker som vi har tittat på förväntar sig att siffrorna kommer att fortsätta stiga in i nästa år, för att eventuellt plana ut när vi närmar oss 2028, men det dröjer ännu ett tag innan denna skuldökning avtar, och vi ser detta även på så avlägsna marknader som den schweiziska och den kanadensiska obligationsmarknaden. De emitterar inte bara här, utan globalt, eftersom de emitterar så mycket skuld att de behöver sprida ut den. Och följdeffekten där är densamma som vi talade om tidigare, nämligen att man nu börjar få mindre diversifieringsfördelar från marknaden för företagsobligationer, eftersom företagsobligationer nu har en mycket högre viktning inom teknikföretag än vad de någonsin har haft.
Hampton: Du sa just 2028 här vid bordet. Jag är inte säker på om jag är redo för det året än.
Lauricella: Ja, IT är på väg.
Hampton: Förväntas obligationsavkastningarna stiga ytterligare? Vad säger marknadsanalytiker och strateger om det?
Lauricella: Just det. Vi befinner oss samtidigt i en mycket intressant period på obligationsmarknaden. Medan de flesta bara fokuserar på vad som händer på aktiemarknaden har räntorna på långfristiga obligationer stigit under hela året. Detta beror delvis på inflationsoro som är en följd av den kraftiga prisökningen på energi som orsakades av kriget i Iran.
Det finns en växande oro över budgetunderskotten runt om i världen. USA har, om jag inte misstar mig, just passerat 40 biljoner USD, och det ser likadant ut i Europa och Storbritannien. Avkastningarna stiger i Japan. Detta sker överallt på de stora marknaderna. Och konkurrensen om statsskulden från dessa hyperscalers, som är emittenter av mycket hög kvalitet, innebär – i grund och botten – vad vissa analytiker skulle kalla en slags ”utträngningsmekanism”.
Det finns bara en viss mängd pengar att fördela, och investerarna kräver helt enkelt högre avkastning eftersom de har fler alternativ att välja mellan. Därför verkar de flesta analytiker anse att vi troligen är nära den nivå som avkastningen kommer att nå. Men det återstår att se. Om inflationen förblir hög i USA och Europa kan de långa räntorna fortsätta att stiga något.
Hampton: Och samtidigt som allt detta händer förväntas Anthropic och OpenAI börsnoteras. Vad bör investerare veta om dessa börsintroduktioner?
Lauricella: Ja. Så det kommer bara fler och fler nyheter. När det gäller Anthropic vet vi inte exakt när börsintroduktionen ska äga rum. Det ryktas om att det blir i slutet av september eller oktober. När det här sänds kanske vi redan har ett svar på det. Det här kommer troligen att bli den största börsintroduktionen någonsin och överträffa SpaceX (SPCX), som för närvarande är den största börsintroduktionen med stor marginal. Och det här är mycket betydelsefulla börsintroduktioner eftersom det rör sig om de två största företagen inom AI-branschen. Det handlar om helt nya affärsmodeller. Det kommer att ställas många frågor om hur dessa företag tjänar pengar samt om deras finansiella åtaganden och skuldsättning. Samtidigt kommer dessa aktier, i viss utsträckning, att bli ett måste för många institutionella investerare.
Jag tror att det investerare kommer att behöva titta närmare på är – återigen, särskilt när dessa företag börsnoteras – vad som händer med deras exponering. Det kommer sannolikt att leda till att marknaden ännu mer, även om vi ännu inte vet i vilken utsträckning, koncentreras mot tekniksektorn. Investerare måste helt enkelt vara medvetna om hur stor del av sina pengar som är placerade i teknikföretag och teknikrelaterade företag. Just nu är det den som driver tillväxten. Det verkar stödja ekonomin. Många säger att allt är bra, allt är bra. Samtidigt spelar värderingarna alltid en roll, och investerare måste helt enkelt vara medvetna om detta.
Hampton: Och vi vill gärna ange datum och tid för alla: Vi spelar in det här avsnittet tisdagen den 1 september, strax före middagstid, allihop. Jag vet att saker och ting kan hända väldigt snabbt på marknaderna. Tom, jag vet att vi under hela vårt samtal har tagit upp vad investerare bör göra och vad de bör vara uppmärksamma på, men låt oss sammanfatta det. Vilka är de viktigaste punkterna som investerare behöver ha i åtanke när AI utvidgar sin räckvidd och dess dominans växer?
Lauricella: Det är en mycket svår och verkligen unik tid. Och det har funnits andra perioder på marknaderna då utvecklingen varit mycket koncentrerad. Just nu talar man nog mindre om en AI-bubbla, tror jag. Men jag tror att investerare i det här läget framför allt behöver vara medvetna om riskerna, medvetna om risken för volatilitet och, som alltid, se sina investeringar i ljuset av sin finansiella plan. Så hur mycket volatilitet tål du? Hur stor nedgång? Vad händer om det uppstår ett bakslag i utbyggnaden av AI? Vad händer om något annat problem uppstår? Det är verkligen viktigt. Det är alltid viktigt att känna till vilka risker man tar, men nu mer än någonsin.
Hampton: Okej. Ni som lyssnar och tittar, kolla in länken i programnoterna så att ni kan prenumerera på Toms nyhetsbrev ”Smart Investor”. Det vill ni väl?
Lauricella: Ja.
Hampton: Jättebra. Tom, tack för att du tittade förbi vid bordet när du var här hos oss i Chicago.
Lauricella: Det är alltid ett nöje.
Hampton: Därmed avslutar vi veckans avsnitt. Tack för att ni låter det här programmet vara en del av er dag. Några påminnelser: Ge ”Investing Insights” fem stjärnor på Apple Podcasts för att hjälpa andra att hitta det innehåll vi skapar åt er, och prenumerera på Morningstars YouTube-kanal för att se nya videor från vårt team. Tack till senior videoproducenten Jake VanKersen och biträdande multimediaredaktören Jess Bebel. Jag heter Ivanna Hampton och är redaktionell multimedi Förvaltare på Morningstar. Ta hand om er.
