Det viktigaste i korthet
- Gaslagren ligger långt under säsongens normala nivåer, vilket gör Europa mer sårbart för försörjningsstörningar.
- Övergången till LNG har minskat beroendet av Ryssland men ökat konkurrensen med Asien, vilket har gjort priserna mer volatila.
- De stigande energikostnaderna påverkar redan industriproduktionen negativt och kan komma att ytterligare försvaga tillväxten i euroområdet under 2026.
Just när inflationen i Europa verkade vara under kontroll har en ny geopolitisk chock skapat ny osäkerhet på marknaderna.
Både priserna på Brent-råolja och jämförelseindexet för TTF-gas har skjutit i höjden. Brent-priset har stigit med 51 % och TTF-priset har ökat med 60 % sedan de amerikansk-israeliska attackerna mot Iran inleddes den 28 februari, vilket ökar risken för en ny energidriven inflationsuppgång.
De europeiska gaspriserna var redan höga efter en kall vinter, och kriget i Iran, som har stoppat QatarEnergys produktion av flytande naturgas, har ytterligare ökat trycket på gaspriserna, säger Morningstars aktieanalytiker Tancrede Fulop. Även aktie- och obligationsmarknaderna har reagerat kraftigt, och kurserna har svängt kraftigt medan investerarna försöker bedöma den aktuella utvecklingen.
För Europa sträcker sig konsekvenserna längre än till kortsiktiga svängningar. De stigande energipriserna kommer sannolikt att slå igenom på hushållens uppvärmningskostnader och de allmänna konsumentpriserna, samtidigt som den redan svaga konjunkturen inom energiintensiva branscher utsätts för ett ännu större kostnadstryck.
Den förväntade inflationsuppgången kan också komma att påverka Europeiska centralbankens penningpolitiska inriktning. Terminsmarknaderna har svängt: från att i februari, innan kriget bröt ut, ha prisat in oförändrade eller lägre räntor, till att nu räkna med tre räntehöjningar under 2026.
Energiprisinflation: Vad är annorlunda den här gången?
Den återuppväckta energiprisinflationen väcker minnen av de chocker som upplevdes under 2021 och 2022, även om det denna gång är det begränsade utbudet som är den främsta orsaken.
Däremot förvärrade den dubbla effekten av stigande efterfrågan, i takt med att ekonomierna återhämtade sig efter covid, den utbudschock som uppstod till följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina under 2022.
Dessutom hade de ryska gasleveranserna redan börjat bli mindre än förväntat. ”Gazprom hade redan minskat leveranserna till europeiska köpare och tömt de gaslager som företaget drev inom EU under hösten 2021”, enligt Bruegel, en tankesmedja med säte i Bryssel.
Kriget i Ukraina förvandlade sedan en redan ansträngd marknad till en fullskalig kris. Energiinflationen steg till cirka 52,6 % på årsbasis i oktober 2022, vilket pressade upp den totala inflationen till tvåsiffriga tal och fick ECB att inleda sin räntehöjningscykel i mitten av 2022.
År 2025 hade energiprisökningarna i stort sett avtagit, och det var nu tjänsteprisökningarna som utgjorde den främsta källan till prispress.
Nu riskerar den eskalerande konflikten i Mellanöstern att återväcka en liknande utveckling. Olje- och gaspriserna drev upp inflationen i euroområdet över ECB:s mål på 2 % i mars, med en total inflation på 2,5 %.
”Inflationen kommer sannolikt att stiga ytterligare under de kommande månaderna om ett utdraget krig leder till att energipriserna stiger ytterligare och de högre bensinpriserna gradvis slår igenom hos hushållen. Livsmedelsinflationen kan också ta fart igen på medellång sikt”, säger Ralph Solveen, chef för ekonomisk forskning på Commerzbank.
Det är dock osannolikt att inflationschocken kommer att nå samma extrema nivåer som under 2021–2022, eftersom viktiga utlösande faktorer som störningar i leveranskedjorna och pandemirelaterade efterfrågetoppar har avtagit eller inte längre förekommer.
”Följaktligen är det osannolikt att inflationen kommer att stiga lika kraftigt som för fyra år sedan, även om kriget drar ut på tiden. Vi förväntar oss inte tvåsiffriga toppar som då, utan snarare en inflation på omkring 3 %; om kriget eskalerar ytterligare kan inflationen nå 4 %”, säger Solveen.
Gaslager: Europas reserver har minskat
Den förnyade störningen på utbudssidan inträffar vid en tidpunkt då gaslagren är relativt låga. Efter en kall vinter är de europeiska lagren endast fyllda till cirka 28,5 %, vilket ligger under säsongens genomsnitt.
Lager fungerar som en buffert mot utbudsstörningar. När lagren är stora kan störningar hanteras. När de är små tenderar prisreaktionerna att bli kraftigare och mer omedelbara.
Detta gör Europa sårbart i en situation med ökade geopolitiska risker. Varje längre avbrott i energiflödena – särskilt längs viktiga transportvägar som Hormuzsundet – kan snabbt leda till försörjningsbrist, eftersom lagringsoperatörerna försöker fylla på sina anläggningar inför den kommande vintern.
Gasimport: Beroendet har förändrats, men inte försvunnit
Fram till slutet av februari var energimarknaderna relativt lugna, eftersom gasflödena från Norge var oförändrade. Amerikansk LNG har ersatt en stor del av den ryska rörledningsgasen som gått förlorad och som fortfarande omfattas av sanktioner.
Denna omställning medför dock nya sårbarheter. LNG handlas globalt och går till den som bjuder högst. I en kris tvingas Europa konkurrera med andra regioner, främst Asien, om leveranser från USA.
Mellanöstern spelar för närvarande en mindre roll för den europeiska importen. Qatar är fortfarande EU:s enda större leverantör från regionen, men leveranserna har minskat under de senaste månaderna – redan innan de iranska attackerna störde omkring 17 % av Qatars LNG-exportkapacitet och sjöfarten genom Hormuzsundet.
Krav: Anpassningen medför ekonomiska kostnader
Europa har anpassat sig till energikrisen – men till ett högt pris.
Efterfrågan på gas ligger fortfarande under nivåerna före krisen, särskilt inom industrin och hushållen. Detta beror på effektivitetsvinster, men också på en svagare produktion inom energiintensiva sektorer. I januari 2026 minskade industriproduktionen med 1,2 % i euroområdet och med 0,6 % i EU jämfört med januari 2025, enligt de senaste uppgifterna från Eurostat. Jämfört med januari 2022, den sista hela månaden före krigets utbrott i Ukraina, har industriproduktionen i euroområdet och EU-27 minskat med 4,2 % respektive 3,0 %.
Deutsche Bank har kraftigt nedgraderat sina tillväxtprognoser för euroområdet i sitt senaste basscenario och sänkt prognosen för 2026 från 1,1 % till 0,5 % mot bakgrund av de ökande spänningarna i Mellanöstern. ECB:s experter sänkte också sin tillväxtprognos för 2026 i början av mars till 0,9 %, från 1,2 % i december.
