Det viktigaste i korthet:
- Det ökade utbudet av statsobligationer kan till stor del redan vara inprisat i marknaden, men kan fortfarande utgöra en viss uppåtrisk för långa räntor och kortsiktiga motvindar för fonder med lång duration, varnar fondförvaltare.
- Högre räntenivåer och något större riskpremier förbättrar samtidigt den långsiktiga avkastningspotentialen i räntefonder.
- För sparare i räntefonder är det extra viktigt att förstå fondens totala riskprofil, eftersom rena statsobligationsfonder är sällsynta på den svenska marknaden.
Med en förväntad ökning av statsskulden till 1 316 miljarder kronor har Riksgälden ökat utbudet av statsobligationer för att möta det ökade lånebehovet, men fondförvaltare varnar för att detta kan få konsekvenser för investerare i räntefonder.
Förra året blev det klart att Sveriges statsskuld förväntas växa till 19 % av BNP vid utgången av 2026. Stigande utgifter inom områden som försvar, i kombination med minskande skatteintäkter, gör att den växer från 1 151 miljarder kronor vid utgången av 2024.
För att möta det ökade lånebehovet har Riksgälden ökat utbudet av statsobligationer från 5 miljarder kronor till 6 miljarder kronor i sina regelbundna auktioner. Dessutom kommer något fler auktioner att hållas. Den nya planen omfattar också ett ytterligare obligationslån i utländsk valuta i år.
För investerare i räntefonder kan detta få konsekvenser beroende på hur stor efterfrågan det finns på de ytterligare statsobligationerna. Samtidigt har intresset för räntefonder varit tydligt, med positiva inflöden under 2025 och en marknadsandel som ökade från 14,2 % i slutet av 2024 till 15,4 % ett år senare.
”Om det blir någon påverkan eller ej på räntefonder handlar om efterfrågan kommer vara god eller inte, skulle det visa sig att intresset är svagt så kommer det troligtvis leda till stigande långräntor vilket åtminstone på kort sikt skulle tynga fonder med längre ränteduration”, säger Therese Persson, ränteförvaltare på Lannebo.
Hur kommer utbudet av statsobligationer påverka räntefonder 2026?
Att emissionsvolymerna av svenska statsobligationer kommer att öka är välkänt, vilket innebär att investerare redan har haft möjlighet att positionera sig för det.
”Så mycket är nog redan inprisat i marknaden”, säger Lannebos Persson.
Även Joakim Buddgård, förvaltare av femstjärniga Handelsbanken Räntestrategi Plus och Handelsbanken Räntestrategi, menar att det ökade utbudet redan haft viss påverkan, särskilt på längre löptider.
”När Riksgälden kommunicerade sina upplåningsplaner steg framför allt 10-årsräntan, även om en del av detta redan låg i marknadens förväntningar”, säger förvaltaren som tillägger att ett större utbud innebär en marginell uppåtrisk för långa räntor, vilket kan ge motvind för fonder med lång duration under 2026.
”Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att en högre räntenivå och något större riskpremie i längsta delen av kurvan är positivt för framtida avkastning i obligationsfonder. Det som är en kortsiktig kursrisk är långsiktigt en förbättring av löpande avkastningspotential.”
Marknaden har hittills absorberat det ökade utbudet av statsobligationer
Utöver ett utökad utbud av nyemitterade statsobligationer har Riksbanken även fortsatt att sälja statsobligationer som en del av normaliseringen av balansräkningen. Odet ökade samlade utbudet har väckt frågor om det finns tillräckligt många köpare.
”Dessutom så lämnade många utländska investerare den svenska marknaden under perioden när Riksbanken köpte upp en större andel av den utestående statsobligationsstocken. Så det har definitivt funnits en oro på marknaden om det kommer att finnas tillräckligt många köpare för att absorbera det utökade utbudet”, säger Persson.
Samtidigt har fler emissioner gått bättre än väntat, vilket Persson menar visar på att efterfrågan trots allt varit relativt robust. ”Ett viktigt test för marknaden blir dock Riksgäldens kommande syndikering av en ny 10-årig statsobligation nästa månad.”
Handelsbankens Buddgård har tagit aktiva positioner i samband med ränterörelserna under året. ”Strategiskt är vi dock mindre oroade för en varaktigt kraftig ränteuppgång i Sverige än vad många andra är.”
Även Buddgård lyfter det låga ägandet av statsobligationer från både utländska och svenska institutionella investerare, men ser potential för en betydande köpkraft ”om dessa positioner skulle normaliseras.”
”I ett europeiskt perspektiv framstår Sverige dessutom som relativt attraktivt: statsskulden är låg, kreditbetyget är starkt och många andra länder i Europa ökar sin upplåning ännu mer. På relativ basis kan svenska statsobligationer därför uppfattas som prisvärda”, säger han.
Hur påverkar Riksbankens agerande räntefonder i år?
Efter tre räntesänkningar 2025 har Riksbanken intagit en avvaktande ställning och lämnat lämnat styrräntan oförändrad på 1,75%. Marknaden räknar i nuläget med att räntan förblir oförändrad, även om sannolikheten för ytterligare en sänkning under våren eller försommaren har ökat.
”Givet detta bedömer vi att penningpolitiken i närtid inte är den dominerande drivkraften för räntefonder. Snarare är det globala räntor, inflationsförväntningar och riskaptit som spelar större roll”, säger Buddgård och tillägger att Riksbanken nu avslutat sina aktiva försäljningar av värdepapper och balansräkningen minskar främst genom att innehav förfaller – en processen som är väl känd och till stor del inprisad.
”Även om förändringar i likviditetsstyrningen periodvis kan skapa rörelser i korta räntor ser vi inte att balansräkningen i sig är en faktor som dramatiskt förändrar förutsättningarna för räntefonder under året”, tillägger han.
Trots Riksbankens sänkningar från en topp på 4,00% till nuvarande 1,75% säger Persson att vi befinner oss på räntenivåer som är betydligt högre än under det föregående decenniet.
”Det innebär att den löpande avkastningen i räntefonder ur ett riskjusterat perspektiv är relativt god”, säger förvaltaren och konstaterar att marknaden prissätter omkring 50% sannolikhet för en ytterligare sänkning före sommaren, en sänkning som, allt annat lika, skulle vara positivt för räntefonder.
Vad ska man tänka på som sparare i räntefonder 2026?
Att sparare hittat tillbaka till räntefonder är tydligt, med nettoinflöden nästan varje månad de senaste två åren. En viktig förklaring är den förändrade avkastningsmiljön efter den historiskt snabba ränteuppgången 2022 jämfört med lågränteåren före pandemin.
”Det innebär att räntemarknaden åter erbjuder en rimlig löpande avkastning utan att investerare behöver ta hög risk. Samtidigt präglas aktiemarknaden av höga värderingar och ett osäkert geopolitisk läge. I ett sådant klimat framstår räntefonder som mer attraktiva på relativ basis, vilket förklarar de ökade inflödena”, säger Buddgård.
Persson tillägger att ett mer turbulent globalt klimat med geopolitisk oro och politisk osäkerhet, inte minst kopplat till USA, troligtvis har fått sparare att röra sig mot mer ”säkra hamnar” och då allokerat in en del av sitt sparande i just räntefonder.
”Samtidigt har hushållen under större delen av året varit återhållsamma med konsumtion, även om en viss förbättring syntes mot slutet av året. En del av det ökade sparutrymmet har troligtvis hamnat i räntefonder”, säger Persson.
Se upp för snäva kreditspreadar
Trots att räntefonder generellt har en lägre riskprofil än aktiefonder är de inte riskfria. En mer riskfylld ränteplacering än exempelvis statsobligationer är företagsobligationer, som å andra sidan kan ge en högre avkastning. Rena statsobligationsfonder är dock sällsynta på den svenska marknaden och för sparare gäller det att förstå räntefondens totala riskprofil. Buddgård lyfter duration, kreditkvalitet, sektorexponering och senioritet i kapitalstrukturen som väsentliga faktorer att hålla koll på.
”Det osäkra omvärldsläget gäller även kreditmarknaden. Även om bolagens fundamenta generellt är stabila är kreditspreadarna historiskt sett relativt snäva. Det innebär att risken för isärspreadning – och därmed kurspress i företagsobligationsfonder – är påtaglig om riskaptiten skulle försämras”, förklarar han samtidigt som han påpekar att han fortsatt investerar i företagsobligationer, men föredrar kortare löptider och bolag där han har hög övertygelse.
”Den extra avkastning man får för att ta mer kreditrisk är i dagsläget, enligt vår bedömning, inte särskilt generös i förhållande till den risk man tar”, säger Buddgård.
