Det viktigaste i korthet
- Globala och europeiska blandade strategier med stora bolag lockade till sig 58,6 miljarder euro, då investerarna föredrog en bred och diversifierad aktieexponering.
- Räntestrategierna lockade till sig 62,7 miljarder euro under kvartalet, vilket är en minskning jämfört med 90,6 miljarder euro under fjärde kvartalet 2025.
- Bland de tematiska fonderna uppvisade teknikfonder utflöden, medan säkerhetsfonder lockade till sig inflöden.
Europeiska öppna fonder och ETF:er drog till sig 184,2 miljarder euro under första kvartalet 2026, en siffra som var högre än de 154,3 miljarder euro som noterades under fjärde kvartalet 2025, men som döljer ett kvartal präglat av kraftigt skiftande trender. Huvuddelen av inflödena kom i januari och februari, men i mars vände trenden med ett nettoutflöde på 18,7 miljarder euro till följd av kriget i Iran, då investerarna valde att hålla kontanter istället för att placera kapital.
Bakom den övergripande siffran präglades kvartalet av markanta skillnader: mellan passiva och aktiva investeringar, mellan värde- och tillväxtaktier, och inom de tematiska strategierna mellan vinnare som drivs av geopolitiska faktorer och en kategori som fortsätter sin långvariga strukturella nedgång.
Passiva aktiefonder drog till sig 108 miljarder euro under första kvartalet, men det är sammansättningen av dessa kapitalflöden som ger den mest intressanta bilden. Tillväxtinriktade strategier tappade 23,3 miljarder euro inom globala, amerikanska och europeiska kategorier, då investerarna blev alltmer oroade över vad de uppfattade som överdrivna investeringar i AI-infrastruktur och det konkurrenshot som AI-förbättringar utgör för etablerade mjukvaruföretag. Det var det första kvartalet på över ett år som sektorn för teknikaktier noterade nettoutflöden på 5,3 miljarder euro – hårdvaruföretag klarade sig något bättre än mjukvaruföretag, men inte tillräckligt för att ändra den övergripande riktningen.
Globala och europeiska blandfonder med stora bolag lockade till sig kapitalinflöden
Motvikten kom från globala och europeiska blandade strategier med stora bolag, som tillsammans lockade till sig 58,6 miljarder euro då investerarna föredrog en bred och diversifierad aktieexponering framför koncentrerade tillväxtsatsningar. Aktier på tillväxtmarknaderna drog till sig 20,1 miljarder euro – nästan dubbelt så mycket som föregående kvartal – tack vare en svagare amerikansk dollar, förbättrade finansiella ställningar i viktiga tillväxtekonomier samt den eftersläpande effekten av Federal Reserves räntesänkningar.
Denna uppgång avstannade plötsligt i mars när konflikten i Mellanöstern väckte farhågor om oljebrist och störningar i leveranskedjorna, vilket ledde till en kraftig nedgång i exponeringen mot tillväxtmarknaderna. Kvartalets aktieutveckling präglades i slutändan snarare av en omfördelning än av en total reträtt: Investerarna övergav inte aktier, men de blev betydligt mer selektiva när det gällde vilka aktier de behöll.
Räntefonder: Aktiva förvaltare vinner förtroendet
Räntefonder drog till sig 62,7 miljarder euro under kvartalet, vilket är en minskning från 90,6 miljarder euro under fjärde kvartalet 2025, där den vändning i stämningsläget kring obligationer från tillväxtmarknader som inträffade i mars stod för en stor del av nedgången. Det mest framträdande inslaget i räntebilden var dock den omfattande preferensen för aktiv förvaltning: 49 miljarder euro gick till aktiva obligationsfonder jämfört med 13,6 miljarder euro till passiva motsvarigheter, en nästan fyrfaldig fördel som har ökat stadigt sedan 2024. I ett läge präglat av oljeprischocker, centralbanker som pausar snarare än sänker räntorna och en inflationsrisk som återuppstått som ett reellt hot efter konflikten i Mellanöstern, fortsatte investerarna att styra kapitalet mot förvaltare med flexibilitet att navigera mellan sektorer och geografiska områden.
Globala flexibla obligationsfonder ökade med 8,8 miljarder euro under första kvartalet, vilket förlängde en stark inflödesperiod som uppgick till totalt 60 miljarder euro under hela 2025. Obligationsfonderna på tillväxtmarknaderna hade ett överlag positivt kvartal, där strategier i lokal valuta lockade till sig 6,7 miljarder euro, drivna av en svag amerikansk dollar och höga realräntor på viktiga marknader – även om både kategorierna för hårdvaluta och lokal valuta upplevde utflöden i mars när de geopolitiska riskerna intensifierades. Högavkastande obligationer och företagsobligationer drabbades också när riskaptiten minskade, då investerarna var ovilliga att behålla spread-exponering mot bakgrund av ökande osäkerhet kring inflationen och farhågor om långsammare tillväxt.
Europeiska tematiska fonder: Avflödena avtar
Tematiska fonder har nu tappat 114 miljarder euro sedan toppnoteringen i mitten av 2023, och under det första kvartalet ökade det totala utflödet med ytterligare 4,1 miljarder euro – en något mindre kraftig nedgång än de 9,1 miljarder euro som gick förlorade under fjärde kvartalet 2025, även om den övergripande trenden är oförändrad. Teknikfonder var den största bromsklossen, där strategier för digital ekonomi och multiteknikfonder stod för huvuddelen av inlösen, och AI och Big Data gick från blygsamma inflöden under fjärde kvartalet 2025 tillbaka till utflöden. Det är första gången på över ett år som flödena inom AI-temat har blivit negativa, ett tydligt tecken på att investerarnas entusiasm för temat avtar, även om tekniken fortsätter att dominera den företagsmässiga och politiska debatten.
Det fanns vissa ljuspunkter mitt i den allmänna nedgången. Säkerhetsfonder drog till sig 2,7 miljarder euro, tack vare ökade åtaganden om försvarsutgifter i Europa och en direkt geopolitisk medvind, där enbart WisdomTree Europe Defence ETF WDEF samlade in 1,1 miljarder euro. Strategier inom ”Physical World” vände uppåt för första gången på flera kvartal, med fonderna inom energiomställning och alternativ energi i spetsen, där uranrelaterade strategier utmärkte sig särskilt i takt med att oron för energisäkerheten ökade parallellt med oljepriserna.
Dessa starka områden är verkliga, men de uppväger ännu inte effekten av inlösen på andra håll inom det tematiska universumet, där investerarnas vilja att betala en premie för ett snävt definierat investeringstema tydligt har minskat och visar få tecken på återhämtning.
Fonder med säte i Storbritannien: Strukturella utflöden under ett kvartal av europeisk återhämtning
Den övergripande bilden för Europa visar på ett kapitalinflöde, men för fonder med hemvist i Storbritannien är bilden den motsatta. Öppna fonder registrerade i Storbritannien tappade 10,7 miljarder pund under första kvartalet 2026, vilket är det senaste avsnittet i en rad strukturella utflöden som har pågått under större delen av de senaste tre åren. På rullande tolvmånadersbasis har fonder med säte i Storbritannien nu förlorat 61 miljarder GBP i nettoflöden. Den strukturella förskjutningen av brittiskt investerarkapital bort från inhemskt registrerade fonder – och mot europeiska investeringsinstrument och direkt exponering via plattformar – är inte en konjunkturmässig svacka utan en bestående trend med rötter som går tillbaka till tiden före det nuvarande marknadsläget.
I detta sammanhang utgjorde två kategorier en särskilt stor belastning. Globala tillväxtfonder med stora bolag tappade 3,6 miljarder pund under kvartalet, varav Fundsmith Equity Fund ensamt stod för 1,7 miljarder pund av det totala beloppet. De inhemska brittiska aktiekategorierna förvärrade trycket: brittiska storbolagsaktier, brittiska utdelningsaktier, brittiska flex-cap-aktier och brittiska småbolagsaktier tappade tillsammans nära 4,8 miljarder pund – ett tecken på att den långvariga underviktningen av brittiska aktier bland inhemska investerare fördjupades ytterligare under 2026.
Allt var dock inte nattsvart. Globala företagsobligationsfonder drog till sig 1,7 miljarder pund, med LGIM Global Corporate Bond Fund i spetsen med 1,1 miljarder pund – en fond som gynnades av samma omställning mot kreditinstrument med investment grade-rating som kunde skönjas i det bredare europeiska datamaterialet. Penningmarknadsfonderna samlade in 1,2 miljarder pund, vilket på ett diskret sätt påminner om att en del av de brittiska spararna valde att hålla sina pengar i kontanter i väntan på klarhet kring räntor och de geopolitiska utsikterna. Aktier på tillväxtmarknader ökade med 0,9 miljarder GBP, med aktiva förvaltare i spetsen, däribland Ninety One Emerging Markets Equity Fund, som lockade till sig 592 miljoner GBP under kvartalet. Under en period då de flesta brittiska fonderna tappade tillgångar var det kredit, kontanter och utvalda aktier på tillväxtmarknader som höll ställningarna.
Denna artikel är hämtad från Morningstars senaste rapport om flödena för europeiska öppna fonder och ETF:er under första kvartalet, som kan laddas ner här.
