Europas aktiva ETF:er: större valfrihet, större komplexitet

Trots sin snabba expansion befinner sig marknaden fortfarande i ett tidigt skede.

Collageillustration av ordet "ETF" med en klocka och former i bakgrunden.

Tillgångarna i europeiska aktiva ETF:er har nått 62,4 miljarder EUR, vilket är mer än dubbelt så mycket som för två år sedan.

Det är en imponerande tillväxt, men segmentet representerar fortfarande bara 2,6% av Europas totala ETF-tillgångar, långt efter andelen på 10,2% i USA. Skillnaden visar att den europeiska marknaden fortfarande befinner sig i ett tidigt utvecklingsstadium.

Investerarnas intresse för aktiva ETF:er ökar, även om användningen fortfarande befinner sig i ett tidigt skede. Enbart mellan januari och augusti 2025 investerades 13,4 miljarder EUR i aktiva ETF:er, vilket bygger vidare på 18,4 miljarder EUR i inflöden under 2024. Men även om flödena är uppmuntrande utgör de endast 6% av de totala ETF-inflödena i Europa, jämfört med hela 36% i USA.

Konkurrensen hårdnar, men JP Morgan ligger fortfarande i täten

JP Morgan är fortfarande den dominerande aktören på den aktiva ETF-marknaden i Europa, med en marknadsandel på 56%, främst tack vare sitt populära Research Enhanced Index (REI)-sortiment. Fidelity (11%) och Pimco (7%) utgör de näst största aktörerna, medan nya aktörer som HSBC, Avantis, Robeco och Goldman Sachs gör sig alltmer påminda.

Avgifterna har också blivit mer konkurrenskraftiga. Den genomsnittliga avgiften för aktiva ETF:er ligger nu på 0,37%, vilket är betydligt lägre än genomsnittet på 1,32% för aktiva fonder, men fortfarande högre än passiva ETF:er, som i genomsnitt ligger på 0,27%. För räntebärande värdepapper tar aktiva ETF:er ut en avgift på cirka 0,30%, vilket återigen är lägre än aktiva fonder, samtidigt som de har en liten premie jämfört med indexfonder.

Startmomentum byggs upp

Efter år av begränsad aktivitet introducerades 60 respektive 81 nya aktiva ETF:er under 2024 och 2025. Hittills har det varit sällsynt med fondnedläggningar, men det speglar sannolikt segmentets relativt korta historik snarare än ett tydligt bevis på långsiktigt engagemang. Allteftersom marknaden mognar återstår det att se vilka produkter som kommer att visa sig hållbara när prestanda och investerarnas efterfrågan har testats över tid.

Systematiska strategier vinner mark

Den snabba spridningen av aktiva ETF:er har gjort det allt svårare för investerare att skilja mellan olika produkter. För att lösa detta problem har Morningstars analytiker infört ett nytt klassificeringssystem som belyser hur förvaltarna driver sina aktiva ETF:er.

Ramverket skiljer mellan diskretionära strategier, där portföljhanterare fattar beslut om värdepappersval och allokering, och systematiska strategier som följer regelbaserade kvantitativa modeller.

Cirka 86% av de aktiva ETF-tillgångarna i Europa följer diskretionära strategier, vilket till stor del beror på JP Morgans dominerande ställning, per den 31 augusti. Men bilden börjar förändras. Inflödet till systematiska aktiva ETF:er har tredubblats i år till 3,5 miljarder EUR, vilket tyder på att investerarna börjar värmas upp gentemot mer modellbaserade strategier. Leverantörer som Avantis, iShares och HSBC har också lanserat kvantitativt inriktade produkter.

Aktie-ETF:er: Shy-Active dominerar

De flesta aktiva aktie-ETF:erna i Europa är vad Morningstar kallar ”shy-active”– strategier som är medvetna om jämförelseindex och har låg indexavvikelse, utformade för att ge små stegvisa vinster jämfört med indexfonder. Dessa produkter används som grundläggande byggstenar i portföljer. JP Morgans och Fidelitys Research Enhanced-sortiment är exempel på denna trend, där man balanserar en måttlig aktiv risk med konkurrenskraftiga kostnader.

High-conviction fonder, fonder med koncentrerade portföljer, är fortfarande sällsynta, men börjar nu göra ta mark. Janus Henderson har till exempel lanserat koncentrerade portföljer med förvaltarnas bästa idéer under sin nya Pan European High Conviction ETF, medan iShares AI Innovation ETF riktar sig mot företag som driver på införandet av artificiell intelligens. Fidelity har också introducerat Europas första halvtransparenta aktiva ETF, som gör det möjligt för förvaltare att skydda sina egna insikter samtidigt som de ger investerarna tillräcklig insyn.

Räntebärande ETF:er: tysta vinnare

Aktiva ETF:er ger sig också in på nya områden på obligationsmarknaden. Förvaltare har nyligen lanserat produkter som riktar sig mot säkerställda låneförpliktelser (CLO) och värdepapper med bolån som säkerhet (mortgage-backed securities, MBS), tillgångsklasser som tidigare ansågs för komplexa för ETF:er. Janus Henderson, Invesco och iShares erbjuder nu aktivt förvaltade CLO-ETF:er, medan Janus Hendersons nya ETF med MBS är den första i sitt slag i Europa.

Inom ränteförvaltning dominerar fortfarande den diskretionära strategin. De flesta obligations-ETF:er baseras på fundamental, förvaltar-styrd analys snarare än kvantitativa modeller. De tenderar också att hålla sig inom snäva riskintervall. Indexavvikelser under 1 % är vanliga, vilket återspeglar investerarnas preferens för indexmedvetna exponeringar.

De tidiga resultaten är lovande. Aktiva räntebärande ETF:er har uppnått högre framgångsgrader än både passiva motsvarigheter och traditionella aktiva fonder, delvis tack vare lägre avgifter och den inneboende ineffektiviteten på obligationsmarknaderna.

Slutsats: Aktiva ETF:er växer sig starkare

Europas aktiva ETF-marknad utvecklas snabbt. Det som började som ett nischsegment dominerat av indexmedvetna strategier expanderar nu till nya tillgångsslag, stilar och grader av koncentration. Kostnaderna sjunker, konkurrensen hårdnar och innovationen – från halvtransparenta strukturer till systematiska kvantitativa modeller – accelererar.

För investerare innebär detta fler valmöjligheter, men också större komplexitet. Det kommer att vara avgörande att förstå om en ETF verkligen är aktiv, hur stor risk den tar och hur den passar in i en portfölj. Aktiva ETF:er i Europa är på väg att ”lämna sin komfortzon”, vilket kan göra dem till en av de mest intressanta delarna av investeringslandskapet under de kommande åren.

Författaren eller författarna äger inga aktier i de värdepapper som nämns i denna artikel. Läs mer om Morningstars redaktionella policy.