Det viktigaste i korthet
- Efter vapenvilan i Iran räknar marknaden med ungefär två räntehöjningar från ECB under 2026, vilket är en nedgång jämfört med de mer än tre höjningar som förväntades tidigare i april.
- Innan kriget bröt ut trodde man att ECB skulle hålla räntorna oförändrade i år.
- Utsikterna för oljepriserna, inflationen och den ekonomiska tillväxten är fortsatt osäkra mot bakgrund av oron kring hur länge vapenvilan kommer att hålla.
Vapenvilan i Irankonflikten kan ha medfört en viss lättnad när det gäller de skyhöga oljepriserna, men kanske inte när det gäller Europeiska centralbankens räntehöjningar i år.
Före kriget förväntades ECB hålla räntorna oförändrade under 2026. Den krigsdrivna uppgången i energipriserna väckte dock på nytt oro för inflationen, vilket fick finansmarknaderna att snabbt ändra sina förväntningar till så många som tre räntehöjningar i år.
I och med vapenvilan har ränteswappmarknaderna – derivatmarknader där investerare handlar med förväntningar om framtida räntor – omprissat sig avsevärt, och investerarna räknar nu med ungefär två räntehöjningar. Den implicita räntebanan har planat ut märkbart, och terminalräntan – den slutliga styrräntan efter att ECB har avslutat sin räntehöjningscykel – har sjunkit till cirka 2,5 % från 2,7 %. Inlåningsräntan ligger för närvarande på 2,0 %.
Michael Field, Morningstars chefsstrateg för de europeiska marknaderna, varnar för att de ekonomiska konsekvenserna kan kvarstå långt efter ett eventuellt eldupphör. ”Omställningen från eventuella ytterligare räntesänkningar under 2026 till istället räntehöjningar beror helt och hållet på kriget i Iran”, säger han. ”Konsekvenserna av det höga oljepriset för inflationen och den globala ekonomin kan inte överskattas. Eftersom aktiemarknaderna har prisat in sänkningar tidigare i år, och vissa sektorer av ekonomin är beroende av dessa sänkningar, kommer vi att få hantera efterverkningarna under resten av året, även om kriget slutar imorgon.”
Vapenvilans inverkan på ränteförväntningarna
Efter eskalerande militära hot och retorik enades USA och Iran på tisdagskvällen om ett två veckor långt eldupphör. Marknaderna reagerade omedelbart. Priset på Brent-råolja sjönk med cirka 13 % till omkring 95 dollar per fat, vilket dämpade oron för en energidriven inflationschock. Men oljepriserna återhämtade sig och aktiemarknaderna sviktade på torsdagen när optimismen avtog, samtidigt som Washington och Teheran anklagade varandra för att bryta mot delar av överenskommelsen, vilket understryker eldupphörens bräcklighet.
Den ettåriga swappen för inflation i euroområdet sjönk kraftigt med 0,38 procentenheter till 3,11 %. Swappen speglar marknadens inflationsförväntningar för de kommande 12 månaderna, och det kraftiga fallet tyder på att investerarna förväntar sig en betydligt lägre inflation framöver. ”Det ledde i sin tur till att investerarna prissatte bort sannolikheten för snabba räntehöjningar, med en sannolikhet för en ECB-höjning denna månad som sjönk från 68 % före tillkännagivandet om vapenvilan till 32 % vid gårdagens stängning, och en ytterligare nedgång till 29 % i morse”, förklarar Jim Reid, global chef för makroanalys och tematisk strategi på Deutsche Bank.
Sannolikheten för en räntehöjning under de kommande månaderna har också minskat kraftigt, och marknaderna har skjutit upp förväntningarna på åtstramningar i april och juni. Enligt uppgifter från swapmarknaden prisas nu en inledande höjning på 0,25 procentenheter in inför ECB:s möte i juni, följt av ytterligare en höjning av samma storleksordning under tredje kvartalet.
Denna sänkning fick omedelbara återverkningar på obligationsmarknaderna. Räntorna på tyska statsobligationer – som fungerar som jämförelseindex för euroområdet – sjönk kraftigt. Den 10-åriga räntan föll till 2,94 %, medan den mer konjunkturkänsliga 2-åriga räntan sjönk till 2,50 %.
”Denna bakgrund med lägre energipriser innebar att inflationsoron avtog kraftigt, vilket i sin tur ledde till en mer expansiv omvärdering av centralbankernas politik, särskilt i Europa”, säger Reid. ”Omvärderingen markerar en vändning jämfört med stämningsläget tidigare under veckan, då de eskalerande spänningarna i Mellanöstern – inklusive hot mot sjöfartsrutter och energiinfrastruktur – hade pressat upp oljepriserna och utlöst en mer restriktiv förändring i ränteförväntningarna”, skrev han i en analys den 9 april.
ECB:s styrräntor
Sedan den 11 juni 2025 har ECB:s tre styrräntor varit:
- Inlåningsränta: 2,00 %
- Huvudrefinansieringsräntan: 2,15 %
- Marginalutlåningsfacilitet: 2,40 %
Inflationsriskerna i euroområdet lutar åt uppåtsidan
Beslutsfattarna är fortsatt vaksamma på risken för högre inflation. Enligt en rapport från Bloomberg varnade Olaf Sleijpen, ledamot i ECB:s råd, för att långvariga störningar på energimarknaden fortfarande kan leda till ett ökat pristryck. ”Ihållande höga oljepriser kommer i slutändan att slå igenom på priserna på andra produkter, och därmed även på löneutvecklingen, vilket kan förstärka de inflationsdrivande effekterna”, sade han. ”I så fall kommer ECB naturligtvis att ingripa för att hålla inflationen kring 2 % på medellång sikt.” Han tillade att ju längre konflikten pågår, desto större blir den potentiella inverkan på både tillväxt och inflation, vilket understryker den osäkra karaktären hos den nuvarande lugnet på marknaden.
ECB:s experter reviderade sina inflationsprognoser i mars. De räknar nu med att den totala inflationen i genomsnitt kommer att uppgå till:
- 2,6 % år 2026 (en ökning från 1,9 %)
- 2,0 % år 2027 (en ökning från 1,8 %)
- 2,1 % år 2028 (en ökning från 2,0 %)
När det gäller kärninflationen, som exkluderar energi och livsmedel, förutspår ECB:s experter en genomsnittlig nivå på 2,3 % år 2026, 2,2 % år 2027 och 2,1 % år 2028. Detta kan jämföras med prognoserna från december, som låg på 2,2 % år 2026, 1,9 % år 2027 och 2,0 % år 2028.
