Det viktigaste i korthet
- Riksbanken behöll styrräntan på 1,75 % vid sitt möte i augusti och konstaterade att de ekonomiska utsikterna ”i stort sett är oförändrade” trots att inflationen och tillväxten under sommaren varit högre än väntat.
- Sveriges centralbank bedömer att den underliggande inflationen ligger nära målet på 2 %, men är inte övertygad om att sommarens högre siffror innebär en varaktig förändring av pristrycket.
- De flesta analytiker räknar inte med någon räntehöjning förrän 2027, även om DNB Carnegie har tidigarelagt sin prognos för den första höjningen till december 2026.
Sveriges Riksbank lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 % vid sitt femte möte 2026, i ett enhälligt beslut som i stort sett bekräftade budskapet från juni.
”Styrelsen bedömer därför att det är en välavvägd politik att lämna styrräntan oförändrad, och att sannolikheten för en räntehöjning senare i år kvarstår”, säger Riksbanken och hänvisar till räntebanan från juni, som innebar en sannolikhet på cirka 50 procent för en höjning med 25 räntepunkter före årsskiftet.
Inflationsskyddet har överraskat positivt, men bilden är ”inte entydig”
Både tillväxten och inflationen har under sommaren legat över Riksbankens prognos från juni. CPIF exkluderat energi steg till 0,60 % på årsbasis i juli, vilket var den tredje månaden i rad som siffran översteg förväntningarna. Även BNP för andra kvartalet överraskade positivt och ökade med 1,4 % jämfört med föregående kvartal, medan Riksbanken hade prognostiserat en ökning på 0,9 %.
Riksbanken uppger att den underliggande inflationen, där energipriser och effekterna av tillfälliga finanspolitiska åtgärder räknas bort, ”ligger relativt nära 2 procent”. Men centralbanken är inte övertygad om att sommarens siffror markerar en varaktig förändring. Vid en presskonferens tillskrev riksbankschefen Erik Thedéen en stor del av överraskningen till de volatila priserna på internationella resor.
”Situationen är dock inte helt entydig; bland annat har företagens prissättning varit måttlig och störningarna i de globala leveranskedjorna har avtagit”, säger Riksbanken. ”Om den oväntat höga inflationen under sommaren skulle visa sig vara början på en större och mer bestående inflationsuppgång, skulle Riksbanken strama åt sin monetära politik.”
Svagheten på arbetsmarknaden och de geopolitiska riskerna stärker en avvaktande hållning
Arbetsmarknaden har fortsatt att utvecklas sämre än väntat, och Riksbanken medger att utvecklingen har varit ”något svagare än väntat”. Eftersom arbetslösheten fortfarande är hög har centralbanken utrymme att avvakta med policyförändringar.
De geopolitiska riskerna är fortsatt höga. Kriget i Mellanöstern fortsätter att störa leveranskedjorna, och Riksbanken varnar för att det ”fortfarande finns en risk för att den underliggande inflationen blir för hög till följd av utbudschockerna”. Oljepriserna har sjunkit sedan våren, men den bakomliggande orsaken till störningarna kvarstår och Riksbanken konstaterar att ”det ännu inte finns något fredsavtal mellan USA och Iran”.
De viktigaste datumen för Riksbankens räntebeslut
Här är datumen för Riksbankens kommande beslut om räntor:
- 24 september 2026
- 4 november 2026
- 16 december 2026
- 3 februari 2027
- 24 mars 2027
Vid nästa beslut den 24 september kommer en fullständig rapport om monetär politik att läggas fram, innehållande nya prognoser och en räntebana.
Kommer Riksbanken att höja räntorna i år?
Detta var ett möte för uppdatering av monetär politik, vilket innebär att Riksbanken inte offentliggjorde några nya prognoser eller en uppdaterad räntebana.
Handelsbankens seniorekonom Magnus Lindskog tolkar tonen som mer duvaktig än vad marknaden hade prisat in, en uppfattning som han säger bekräftades av marknadens reaktion, där de korta räntorna sjönk med cirka 6 baspunkter och kronan försvagades. Han anser att sannolikheten för en räntehöjning i september är mycket låg.
”Vi står fast vid vår uppfattning att Riksbanken kommer att hålla räntan oförändrad fram till 2026, med en första höjning i mars”, säger Lindskog.
Torbjörn Isaksson på Nordea ser inte heller några tydliga tecken på att en räntehöjning är på väg i september. ”Inflationstrycket är måttligt i nuläget, vilket ger utrymme att avvakta”, säger Isaksson. Nordea räknar med två räntehöjningar runt mitten av 2027, även om Isaksson påpekar att riskerna talar för att höjningarna kan komma tidigare. Han lyfter fram kronan som en nyckelvariabel: Om en räntehöjning från ECB i september skulle försvaga den svenska valutan, skulle inflationsriskerna kunna stiga tillräckligt mycket för att tvinga Riksbanken att agera.
Ulf Andersson på DNB Carnegie intar en mer hökaktig hållning och förväntar sig en första räntehöjning i december, följd av ytterligare två under 2027, vilket skulle föra styrräntan upp till 2,50 %. DNB Carnegie prognostiserar en BNP-tillväxt på 2,2 % år 2026 och 2,3 % år 2027, samtidigt som kärninflationen stabiliseras kring 2,3 %.
