Det viktigaste i korthet
- Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 2%.
- Sommarens oväntat höga inflation bedömdes vara tillfällig, medan konjunkturen är fortsatt svag.
- En räntesänkning kan komma i höst.
Riksbanken valde att lämna styrräntan oförändrad på 2,00% på onsdagen, efter att ha sänkt styrräntan med 0,25 procentenheter vid det föregående mötet i juni. Riksbanken konstaterade att inflationen har stigit mer än väntat under sommaren och ligger en bit över målet, men bedömer att uppgången beror på tillfälliga faktorer.
”Även om utvecklingen av inflationen och konjunkturen under sommaren har avvikit något från prognosen i juni, bedömer direktionen att utsikterna står sig i stora drag”, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande och framhäver att en viss sannolikhet för ytterligare en räntesänkning i år kvarstår, i linje med prognosen i juni.
Samtidigt är svensk ekonomi svag, med ny information som tyder på att tillväxten är fortsatt låg. Hushållen är fortfarande försiktiga med att konsumera och arbetsmarknaden visar ännu inga tydliga tecken på att förbättras.
”Det finns goda förutsättningar för att konjunkturen ska stärkas framöver, bland annat till följd av Riksbankens räntesänkningar och stigande reallöner för hushållen. Därtill är företagens förtroende nära normala nivåer”, skriver Riksbanken som dock konstaterar att återhämtningen går trögt.
”Samtidigt manar den oväntat höga inflationen till vaksamhet.”
Kommer Riksbanken sänka räntan igen i år?
Att Riksbanken valde att hålla fast vid samma linje som vid junimötet, det vill säga att Riksbanken fortfarande ser ”viss sannolikhet för ytterligare en räntesänkning i år”, ser Swedbanks analytiker Jesper Hansson och Glenn Nielsen som något hökaktigt.
”Vägledningen var något mer hökaktig än vi hade förväntat oss, eftersom vi trodde att den svaga ekonomin skulle få Riksbanken att signalera en högre sannolikhet för en räntesänkning i höst”, skriver analytikerna.
Samtidigt håller de med Riksbanken i tron om att mycket av den senaste tidens höga inflation är tillfällig och de förutspår att det kommer att vända redan i KPI-rapporten för augusti, vilket tillsammans med svag tillväxt och fortsatt osäkerhet om amerikanska importtullar ökar behovet av en ännu lägre styrränta.
Även Handelsbanken ser fortfarande utrymme – och behov – för en sista sänkning för att stödja aktiviteten och förhindra att inflationen underskrids. Storbankens basprognos är en sänkning till 1,75% i september.
Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson tror samtidigt inte att en räntesänkning kan uteslutas i september, men menar att Riksbanken borde ha gett starkare signaler om en sänkning på kort sikt om den planerar att sänka räntan vid nästa möte.
”Slutsatsen är att banken fortfarande ser vissa inflationsrisker, trots den överraskande svaga tillväxten. Vi behåller vår prognos att banken kommer att hålla räntan oförändrad på 2,00% under resten av året och även under nästa år, med risker som talar för en räntesänkning på kort sikt”, skriver Isaksson efter onsdagens räntebesked.
Hur påverkas investerare av räntesänkningar?
Aktiemarknaderna tenderar att stiga när räntesänkningar förväntas. På obligationsmarknaden innebär sjunkande räntor lägre avkastning, vilket i sin tur driver upp obligationspriserna. Lägre räntor gör även befintliga obligationer – särskilt de som emitterats under perioder med högre räntor – mer attraktiva tack vare deras relativt högre avkastning.
Samtidigt innebär lägre räntor på sparkonton att sparare får mindre avkastning på sina kontanter. Däremot gynnas låntagare, eftersom kostnaden för konsumtionslån och bolån sjunker och blir billigare att betala tillbaka.
Så här ser ränteläget ut hos utvalda centralbanker just nu:
