Det viktigaste i korthet:
- Europeiska centralbanken väntas hålla räntan oförändrad den 24 juli mot bakgrund av stabil inflation och fortsatt politisk osäkerhet.
- Handelsspänningar med USA och en starkare euro ökar risken för disinflation, vilket kan leda till räntesänkningar senare i år.
- September framstår fortfarande som ett troligt datum för nya lättnader.
Europeiska centralbanken väntas lämna räntorna oförändrade vid sitt kommande möte den 24 juli, vilket innebär en paus i den räntesänkningscykel som inleddes i juni 2024. Med en inflation som ligger runt målet på 2% och nya ECB-prognoser först i september, verkar beslutsfattarna vara i ett vänta-och-se-läge när nya risker - inklusive handelsspänningar med USA - fördunklar utsikterna. Efter åtta räntesänkningar på drygt ett år är marknader och analytiker i stort sett överens om att julimötet blir händelsefattigt, och att fokus redan har skiftat till nästa beslut i höst.
En nyligen genomförd Reuters-enkät visar att nästan 60 procent av ekonomerna förväntar sig oförändrade räntor i juli, med en sannolik sänkning med 0,25 procentenheter i september.
“ECB:s räntepolitik har varit en stor framgång – man har sänkt snabbt och kraftfullt under det senaste året, särskilt med tanke på den senaste tidens kritik mot den amerikanska centralbanken från den nuvarande administrationen”, säger Michael Field, chefstrateg för europeiska aktiemarknader på Morningstar.
“Investerare kommer inte att bli besvikna över att de stegvisa räntesänkningarna har avstannat. Två procent är en mycket rimlig räntenivå, som bör vara ett stöd för företag i hela Europa som vill låna och investera under de kommande månaderna, och som potentiellt kan stärka aktiemarknaderna.”
Vilka är ECB:s viktigaste räntor?
Från och med den 11 juni är ECB:s tre viktigaste styrräntor:
Ränta på inlåningsfaciliteten: 2,00%.
Huvudsaklig refinansieringsränta: 2,15%.
Marginallånefacilitet: 2,40%.
Är ECB:s räntesänkningscykel på väg mot sitt slut?
ECB:s tjänstemän har tonat ned förväntningarna på en snar räntesänkning. Med en disinflation som i stort sett utvecklas som väntat och inflationsförväntningar som är väl förankrade, konstaterade Isabel Schnabel, ledamot i ECB:s direktion, nyligen i en intervju med Econostream Media: “Våra räntor ligger också bra till, och ribban för ytterligare en räntesänkning är mycket hög.”
“Det skulle bara finnas skäl för ytterligare en räntesänkning om vi såg tecken på en väsentlig avvikelse i inflationen från vårt mål på medellång sikt,” tillade hon. “Och för närvarande ser jag inga tecken på det.”
Denna försiktiga hållning har även uttryckts av Bundesbanks ordförande Joachim Nagel, som är medlem i ECB:s styrande råd. I en intervju med Handelsblatt framhöll han behovet av “en stadig hand” och hänvisade till de pågående geopolitiska och handelspolitiska spänningarna, vars effekter på inflationen han beskrev som “mycket osäkra”.
En blandad bild av inflationen
“Det blir sannolikt ingen förändring av räntorna i juli. ECB tar en paus. Det har knappt förekommit några kommentarer inför mötet, vilket tyder på att ECB anser sig vara väl positionerade. Det rör sig om ett arbetsmöte utan nya prognoser,” säger Ulrike Kastens, europeisk ekonom på DWS, till Morningstar.
“För oss är september fortfarande en månad då ytterligare en räntesänkning kan bli aktuell – även oberoende av en eventuell upptrappning i handelskonflikten,” tillägger hon. “ECB kommer att kalibrera sin penningpolitik för att säkerställa att inflationsmålet nås. De måste agera i enlighet med de risker som uppstår.”
“I septemberprognosen kan vi få se en viss upprevidering av tillväxten – inte dramatisk, men trenden är positiv. Bilden är mer blandad när det gäller inflationen. ECB förutspår en inflation på 1,6% för 2026, vilket jag tycker verkar lågt. Jag förväntar mig siffror närmare 2%. Men detta kan snabbt ändras om handelskonflikten förvärras. Finansmarknaderna är relativt lugna just nu, men en kvarstående risk finns fortfarande kvar,” säger Kastens.
Marc Schattenberg och Robin Winkler, ekonomer vid Deutsche Bank Research, räknar med ytterligare två räntesänkningar på 0,25 procentenheter i december, vilket skulle sänka inlåningsräntan till 1,5%.
“På kort sikt är det handelskonflikten med USA som utgör den största nedåtrisken för euroområdets ekonomi. På längre sikt skiftar fokus till finanspolitiken. Den nya utgiftskvoten för Nato kommer att innebära utmaningar för vissa EU-länder.”
Carsten Brzeski, ING:s globala makrochef, anser att ECB:s “goda läge” hotas av tullar och en starkare euro. Även om trycket inte är tillräckligt för att motivera en sänkning den 24 juli ser han en sänkning som “ganska sannolik vid septembermötet”.
“Den starkare euron och de förnyade tullhoten ökar helt klart disinflationstrycket i euroområdet, vilket riskerar att leda till att inflationen underskrider målet och ökar sannolikheten för fler räntesänkningar från ECB”, säger Brzeski. “Med tanke på de långsiktiga riskerna för högre, inte lägre, inflation till följd av finanspolitiska stimulanser kommer ECB dock att vara mycket motvillig att välja förebyggande räntesänkningar i nuläget.”
Konvergens i eurozonen: En välsignelse för ECB
På den positiva sidan för ECB finns tecken på en mer enhetlig återhämtning i euroområdet, där förbättrade arbetsmarknader kan minska riskerna förknippade med politiska åtgärder som måste passa alla medlemsländer. “Den pågående konvergensen mellan arbetsmarknaderna i euroområdet bidrar till att jämna ut en av de viktigaste utmaningarna som ECB länge har stått inför – de olika ekonomiska förhållandena mellan norr och söder. Med arbetslösheten sjunkande i södra Europa och något stigande i norr blir ECB:s penningpolitiska transmission mer balanserad,” säger Carsten Brzeski, global makrochef på ING.
“Denna konvergens kan också vara en av förklaringarna till de relativt snäva statsobligationsspreadarna i euroområdet och bör göra ECB:s arbete enklare. Med den nuvarande konvergensen och en penningpolitik som håller på att bli mer ackommoderande är utvecklingen en välsignelse – den kan ge visst andrum för de pressade ekonomierna i norr utan att skada situationen i söder.”
Vad är inflationsförväntningarna?
ECB följer noga löneutvecklingen som en viktig drivkraft bakom den underliggande inflationen, särskilt inom tjänstesektorn. Centralbankens så kallade Wage Tracker har visat tecken på avmattning i momentum under de senaste månaderna. Den totala inflationen ligger nu nära ECB:s mål på 2%. I juni uppgick den totala inflationen till 2,0%, medan kärninflationen – exklusive livsmedel och energi – noterades till 2,3%.
ECB:s ekonomer reviderade sina inflationsprognoser i juni. De ser nu att den totala inflationen kommer att ligga i genomsnitt:
- 2,0% år 2025 (jämfört med 2,3% i prognosen från mars)
- 1,6% år 2026 (från 1,9%)
- 2,0% år 2027 (oförändrat från mars)
Utgör den starka euron en risk?
Eurons förstärkning mot den amerikanska dollarn har väckt oro för disinflationistiska effekter. ECB verkar dock i stort sett vara bekvämt med valutans styrka. ”Eurons styrka är hanterbar och speglar det nya tillväxtnarrativet i Europa,” säger ECB:s Isabel Schnabel.
“Den nuvarande situationen riskerar att undergräva den amerikanska dollarns orimliga privilegium – ett privilegium som USA har åtnjutit under många decennier och som har resulterat i lägre finansieringskostnader för amerikanska hushåll, företag och staten. Detta innebär en historisk möjlighet för euroområdet att främja eurons internationella roll som global reserv-, fakturerings- och finansieringsvaluta för att skörda en del av dessa fördelar. Men det finns tre viktiga förutsättningar: För det första måste euroområdets tillväxt återhämta sig. För det andra krävs att rättsstatsprincipen och säkerheten – även i militära termer – värnas. Och för det tredje behövs en stor och likvid EU-obligationsmarknad," tillägger Schnabel.
Hur påverkas investerare av räntesänkningar?
Aktiemarknaderna tenderar att stiga vid förväntade räntesänkningar. På obligationsmarknaderna innebär sjunkande räntor lägre avkastning, vilket driver upp obligationspriserna. Lägre räntor gör också befintliga obligationer, särskilt de som redan emitterats under en period med höga räntor, mer attraktiva för avkastning.
Samtidigt kommer räntorna på kontantsparande på bankkonton sannolikt att sjunka, vilket är till nackdel för spararna. De räntor som spararna får beror främst på inlåningsfaciliteten, som definierar den ränta som bankerna får för att sätta in pengar hos ECB över natten. Låntagare gynnas däremot av lägre räntor eftersom konsumentskulder och bolån blir billigare.
11 september 2025
30 oktober 2025
18 december 2025
