Det viktigaste i korthet
- Läkemedelsaktierna reagerade kraftigt på nyheten om president Trumps ultimatum att sänka priserna, vilket förlängde ett tufft år för hälsovårdssektorn.
- Utsikterna för att Trumps förslag ska genomföras är osäkra eftersom kongressen måste godkänna det i lag, förutom vissa mindre pilotprogram som redan pågår.
- Trots motvinden bedömer Morningstars analytiker att biopharma-aktierna fortfarande är undervärderade.
Läkemedelsaktier sjönk efter att president Donald Trump skickade brev till 17 läkemedelstillverkare med ett ultimatum att sänka läkemedelspriserna inom 60 dagar, vilket förvärrade den senaste tidens svaga utveckling för hälsovårdsaktier. Trump krävde att företagen ska sälja nya läkemedel i USA till de lägsta priserna i något utvecklat land, i enlighet med principen om “most favored nation”.
Andra krav inkluderar att utvidga prissättningen för befintliga läkemedel till Medicaid-patienter, att delta i direktförsäljning av läkemedel till konsumenter samt att ingå ett “uttryckligt avtal” om att återföra intäkter från ökade läkemedelspriser i utlandet till USA. Breven följer på en exekutiv order från den 12 maj som syftar till att sänka läkemedelspriserna.
“Denna nyhet är en fortsättning på Trumps exekutiva order i maj, där han hotade med att införa prissättning enligt most favored nation om läkemedelsföretagen inte sänkte de amerikanska priserna till nivåer närmare de internationella,” säger Karen Andersen, chef för aktieanalys på Morningstar. “Han varnade då för prissänkningar på upp till 60-90%. Sedan dess har representanter för läkemedelsföretagen träffat administrationen och Robert F. Kennedy Jr., men inga konkreta åtgärder har vidtagits för att sänka priserna. Mötena har mest handlat om att förklara varför det är svårt att höja de internationella priserna, med hänvisning till snäva budgetar och risken att försäkringsgivare ska neka täckning om priserna blir för höga.”
Företagen som mottog breven var AbbVie ABBV, Amgen AMGN, AstraZeneca AZN, Boehringer Ingelheim, Bristol Myers Squibb BMY, Eli Lilly LLY, EMD Serono (ett dotterbolag till Merck KGaA, MKKGY), Genentech (dotterbolag till Roche, RHHBY), Gilead Sciences GILD, GSK GSK, Johnson & Johnson JNJ, Merck MRK, Novartis NVS, Novo Nordisk NVO, Pfizer PFE, Regeneron REGN och Sanofi SNY.
Läkemedelsaktierna sjönk på torsdagen eftermiddag när breven publicerades på Truth Social. Gruppen återhämtade sig till stor del på fredagen, men Trumps press utgör ännu en motvind för industrin och hälsovårdsaktier i stort.
Den amerikanska hälsovårdssektorn har haft ett tufft år, med Morningstar US Healthcare Index ned 3,4% hittills 2025, jämfört med en uppgång på 6,6% för Morningstar US Market Index. Den breda sektorn har påverkats negativt av UnitedHealths problem, men läkemedelstillverkarna har klarat sig något bättre. Morningstars index för läkemedelsföretag i USA har stigit 2,5% under samma period.
Utsikter för Trumps mandat för prissättning av läkemedel
Detta är den senaste åtgärden i försöken att pressa ner läkemedelspriserna. Utsikterna för Trumps mandat är dock osäkra, säger Andersen. ”Trump hotar återigen med prissättning enligt mest gynnad nation och kräver att läkemedelsbolagen inför detta i Medicaid-programmet före slutet av september. Medicaid kan stå för omkring 10% av USA:s läkemedelsutgifter, annars väntar allvarliga konsekvenser – även om det är oklart vilka dessa skulle kunna vara,” förklarar hon.
”Problemet med detta förslag är att kongressen skulle behöva anta en lag som är mycket större än ett mindre pilotprogram, och detta är betydligt större än så,” fortsätter Andersen. ”Medicaids MFN-prissättning togs bort från Trumps One Big Beautiful Bill redan innan den antogs. Anledningen var att även republikanerna i kongressen oroade sig för att lägre Medicaid-priser skulle kunna leda till omfattande prissänkningar i andra program, såsom 340B-programmet. 340B baserar sin prissättning på Medicaid-priser och är ett populärt sätt för sjukhus att få läkemedel till lägre kostnad. Programmet växer snabbt och är redan större än Medicaid-utgifterna. I praktiken skulle Medicaids MFN-prissättning kunna påverka en mycket större del av läkemedelsmarknaden – kanske mer än 20%.”
”Vi bedömer att chanserna för att ett MFN-lagförslag ska godkännas av kongressen är små. Det har redan misslyckats en gång, och vi tror att ett sådant omfattande program fortfarande har en relativt låg sannolikhet, kanske under 10%, att gå igenom,” säger Andersen. ”Det mest sannolika är att läkemedelsföretagen samarbetar med Trump-administrationen för att få till stånd mer försäljning direkt till konsument, utan mellanhänder som förvaltare av läkemedelsförmåner, så att rabatterna kan gå direkt till patienterna.”
Andersen fortsätter: ”Detta kan inte enkelt göras för alla läkemedel, men för många kroniska behandlingar som patienterna själva kan administrera, exempelvis piller eller pennor/autoinjektorer. Det skulle vara ett sätt att minska kostnaderna utan att sänka priserna för innovativa läkemedelsföretag. Företagen kan även lansera nya läkemedel till liknande priser i andra länder – något som vissa redan gör – och samtidigt vägra att marknadsföra läkemedel i länder som inte betalar tillräckligt höga priser för att upprätthålla USA:s prissättningsindex.” Andersen noterar att flera läkemedelsföretag redan har inrättat plattformar för direktförsäljning till konsumenter, bland andra Pfizer, Lilly och Novo Nordisk. Pfizer och Bristol Myers Squibb har till exempel offentliggjort planer på direktförsäljning av hjärt-kärlläkemedlet Eliquis.
Läkemedelsaktiernas utveckling och värdering
Bland de 17 företag som fick brev täcks 13 av Morningstars analytiker. Det finns ett brett spektrum i utvecklingen inom gruppen, där Novo Nordisk har den sämsta avkastningen hittills i år. Aktien är ned mer än 40%, då deras blockbuster-fetmaläkemedel Wegovy har fått hård konkurrens från billigare, generiska versioner.
”Med tullar som väntas pressa läkemedelspriserna och Trump-administrationens fokus på prisnivåerna, vilket potentiellt kan påverka företagens intäkter, verkar investerarna oroliga för tillväxtutsikterna inom biopharma,” säger Andersen. ”Sammantaget anser vi att många bolag handlas till rabatter jämfört med sina verkliga värden efter att ha tagit hänsyn till de potentiella tullarna. Vi bedömer att prissättning enligt most favored nation-principen inte är realistisk, förutom i vissa mindre pilotprogram, och därför ingår det inte i våra värderingar. Även om investeringar i läkemedelsbolag alltid måste ta hänsyn till enskilda företags exponering mot patentutgångar och styrkan i deras pipelines, tror vi att politiska farhågor har lett till att många företag är undervärderade.”
Bland de 13 läkemedelsaktier som Morningstar bevakar är sju undervärderade. Pfizer, GSK och Roche har fått 5 stjärnor, vilket innebär att våra analytiker bedömer dem som klart undervärderade.
Fyra bolag ligger ungefär i linje med sina värderingsestimaten: AbbVie, Amgen, Gilead och Johnson & Johnson.
Endast två anses vara övervärderade av Morningstars analytiker. Novartis handlas med en premie på 8% över sitt verkliga värde, medan Lilly handlas till en premie på 14%.


