Investerarna rusade till utdelningsaktier under första kvartalet. Därför kan de bli besvikna.

Investerare uppskattar utdelningsaktier, särskilt under svåra marknadsförhållanden. Det är min slutsats när jag granskar fem års data över globala kapitalflöden för utdelnings-ETF:er. Under första kvartalet 2026 lockade utdelnings-ETF:er – vissa inriktade på aktier med hög utdelning, andra på aktier med växande utdelning – till sig nästan 22 miljarder USD netto, vilket är det högsta beloppet sedan andra kvartalet 2022.

Intresset för utdelningsaktier verkar handla mindre om avkastning och mer om säkerhet i aktieportföljen. Det är i sig inget fel med det. Men de senaste åren har visat att investerarna inte har varit särskilt duktiga på att välja rätt tidpunkt för sina investeringar i utdelningsaktier.

När ränteintäkterna överstiger utdelningsintäkterna

Utdelningsintäkter är attraktiva för många investerare, men under de senaste åren har obligationsräntorna överstigit utdelningsavkastningen. Det är en ganska markant vändning jämfört med 2021, innan de globala centralbankerna höjde räntorna för att bekämpa inflationen. Även om 2025 medförde vissa räntesänkningar är lånekostnaderna fortfarande höga. Inflationen fortsätter att vara hög.

Samtidigt har utdelningsavkastningen utsatts för nedåttryck. Aktiekurserna har generellt sett stigit sedan 2023. I USA har kontantutdelningar till aktieägare hamnat i bakgrunden till förmån för återköp av aktier och investeringar i artificiell intelligens.

Som ett resultat överstiger avkastningen på kärnallokeringar i räntebärande tillgångar avkastningen på utdelningsaktier. Morningstar US Core Bond Index hade en avkastning på 4,5% per den 31 mars 2026, jämfört med endast 2,3% för Morningstar US High Dividend Yield Index. Skillnaden är mindre utanför USA, men en skillnad kvarstår (alla avkastningar i denna artikel är mätta i USD).

Utdelningsaktier som bär HALO

Om det inte är avkastningen som lockar kapital till utdelnings-ETF:er, verkar de svåra förhållandena på aktiemarknaden vara den starkare drivkraften. Under första kvartalet 2026 skedde en förändring i investerarnas inställning, från entusiasm kring AI till oro över att AI skulle störa affärsmodellerna. Särskilt inom mjukvarubranschen skedde kraftiga försäljningar.

I mars skrev jag om hur HALO-strategin bidrog till att höja avkastningen på utdelningsaktier. Aktier i företag som kännetecknas av stora tillgångar och låg föråldringsgrad ledde marknaden i början av 2026. Sektorer med höga utdelningar, såsom allmännyttiga tjänster, basmaterial, industri och defensiva konsumentvaror, var populära. Samtidigt drev kriget i Iran upp oljepriserna, vilket gynnade den högavkastande energisektorn.

Kapitalinflödena till utdelnings-ETF:er kom precis i rättan tid, samtidigt som utdelningsaktierna halkade efter i samband med en uppgång på den breda aktiemarknaden. I april blev investerarnas stämningsläge optimistiskt, då man blickade bortom konflikten i Mellanöstern och istället riktade in sig på AI och starka fundamentala faktorer hos företagen. Teknikaktierna återhämtade sig kraftigt.

Riskobenägna investerare har tidigare vänt sig till utdelningsaktier.

Det är inte första gången som investerare strömmar mot utdelningsaktier under en period då de presterar bättre än marknaden. År 2022 utlöste kraftiga räntehöjningar en massiv utförsäljning av aktier. Teknologiaktierna föll mest, medan utdelningsrika sektorer som hälsovård, dagligvaror och energi klarade sig bäst, då Rysslands invasion av Ukraina hade drivit upp energipriserna. Mer än 50 miljarder USD i investerarkapital flödade in i utdelnings-ETF:er under första halvåret 2022.

Dessa pengar kom precis i rätt tid för att utdelningsaktierna skulle hamna på efterkälken under 2023 och 2024. Som en påminnelse utlöste lanseringen av ChatGPT i slutet av 2022 en AI-entusiastisk hausse som fick utdelningsaktierna att se tröga ut. Nettoflödena till utdelnings-ETF:er avtog avsevärt på global basis. I USA blev de till och med negativa under 2023 och i början av 2024.

Men under tredje kvartalet 2024 väcktes intresset för utdelningar på nytt. En oväntad räntehöjning i Japan samt oro över den amerikanska ekonomin, räntorna, rapporterna och värderingarna bidrog alla till volatiliteten på aktiemarknaden. Kapitalflödena till utdelnings-ETF:er tog fart i slutet av 2024 och fortsatte in i 2025, då president Donald Trumps tullpolitik skrämde investerarna och de defensiva sektorerna på aktiemarknaden klarade sig bäst.

Även efter att marknaderna lugnat sig i mitten av 2025 och tekniksektorn återhämtat sig uppvisade utdelningsaktierna stabila avkastningar. Energisektorn utmärkte sig särskilt förra året, tack vare den ökande efterfrågan på el som AI medförde. Utanför USA presterade finanssektorn, en annan utdelningsstark sektor, utomordentligt bra.

Utdelningar på lång sikt

Det återstår att se om den teknikdrivna uppgången på aktiemarknaden i april 2026 kommer att bestå. Om så är fallet kan kapitalflödena till utdelnings-ETF:er vända. Under de senaste fem åren har investerarnas intresse för utdelningsaktier följt deras relativa utveckling.

För många investerare handlar utdelningsaktier uppenbarligen mindre om den avkastning de ger och mer om de defensiva egenskaper de har. Det är helt i sin ordning. Som grupp tenderar utdelningsbolag att vara mer etablerade, stabila och ha lägre aktiekurser än bolag som inte betalar utdelning.

Men det är bäst att investera i utdelningsaktier innan man behöver en säkerhetsventil, inte efteråt. Precis som alla avvikelser från den allmänna marknaden kommer en portfölj med utdelningsaktier att genomgå perioder då den både presterar bättre och sämre än marknaden. Istället för att försöka tajma omplaceringar gör investerare bäst i att behålla utdelningsaktierna på lång sikt.